I januari blev det allmänt känt att en rad flickor utsatts för sexuella övergrepp under musikfestivalen We are Stockholm i Kungsträdgården förra året. Polisen anklagades för att ha mörkat händelsen eftersom flertalet av gärningsmännen misstänktes vara afghanska flyktingungdomar.

Känsliga uppgifter

När Polismyndighetens etiska råd sammanträdde den 26 februari var en av punkterna hur polisen bör behandla känsliga uppgifter. Rådet konstaterar att hänsyn till politiska grupper inte är ett relevant skäl att låta bli att redovisa saker som etnicitet eller sexuell läggning i skrivelser och rapporter när det är befogat med hänsyn till syftet med rapporteringen – även om det kan uppfattas som kränkande eller fördomsfullt av läsarna.

”Relevansprövningen bör ske utifrån det legitima informationsbehovet hos den krets av personer som ska vara mottagare av uppgifterna. Relevanskravets styrka kan vara olika beroende på ändamålet med informationslämnandet. En proportionalitetsbedömning bör därför göras där informationsbehovet vägs mot möjliga skadeverkningar”, skriver rådet och fortsätter:

”Rådet vill dock också understryka vikten av att polisens informationslämnande är sakligt och korrekt. Polisen kan inte avstå från att lämna information, som är relevant i sammanhanget, av det skälet att den t.ex. kan utnyttjas politiskt av vissa grupper. I stället måste all informationsgivning styras av saklighetshänsyn.”

Kontinuerlig granskning

Enligt Iain Cameron, professor i folkrätt vid Uppsala universitet och medlem i Polismyndighetens etiska råd, var det rikspolischef Dan Eliasson som bestämde att punkten skulle vara med på dagordningen. Ett av skälen var just händelserna i Kungsträdgården.

– Polisen har en kontinuerlig etisk granskning av sitt arbete och olika incidenter gör att vissa frågor blir aktuella. Det här ämnet blev aktuellt i och med diskussionen kring polisens agerande kring We are Stockholm, säger han och fortsätter:

– Vi poängterade att man får göra en relevant bedömning i alla situationer. Om informationen kan missbrukas är inget vi anser att polisen ska ta ställning till.

Rådet diskuterade emellertid inte specifikt hur polisen hanterat informationsarbetet kring musikfestivalen.

– Vi vet för lite om vad som pågick just där.

När är det relevant för polisen att delge allmänheten uppgifter om exempelvis etnicitet?

– Allt beror på omständigheterna. I de allra flesta fall är etniskt ursprung irrelevant, men det kan vara relevant till exempel om en person utgör en fara för allmänheten och är i färd med att begå fler brott. I en sådan situation vill man kunna ge vägledning till allmänheten om att undvika den här personen, säger Iain Cameron. 

Arbetar redan så

SVT Nyheter har sökt rikspolischef Dan Eliasson för en kommentar. Polismyndigheten skriver i en kommentar att det nya ställningstagandet är i linje med vad det etiska rådet kom fram till i ett yttrande redan 2014.

”Polismyndigheten arbetar redan i enlighet med detta yttrande, som innebär att angivande av en persons nationalitet generellt saknar relevans i polisens kommunikation. Men som etiska rådet lyfter fram i sitt ställningstagande, prövningen om vad som ska lämnas ut bör ske 'utifrån det legitima informationsbehovet hos den krets av personer som ska vara mottagare av uppgifterna'”.