Enligt TV4 Nyheterna och Ekot varnade polisens underrättelseenhet redan i februari för att det skulle kunna uppstå våldsamheter i samband med Rasmus Paludans manifestationer.  

Rikspolischefen Anders Thornberg kommenterade på onsdagen uppgifterna på polisens hemsida och sa bland annat att det skedde en hot- och riskbedömning utifrån tillgänglig underrättelseinformation inför påskhelgen, men att poliserna möttes av exceptionellt våld.

Borde haft mer resurser

Besked gavs också på onsdagen att polisen gjort en anmälan för att utreda om det kan ha förekommit brister i samband med insatsen.

– Att man anmäler sig själv handlar bara om att se om det går att fälla en viss person juridiskt, det handlar inte om att utreda om polisen som organisation gjort rätt eller fel, säger Stefan Holgersson, polisforskare vid Linköpings universitet, i  SVT:s Aktuellt.

Han menar att polisen borde ha kunnat dra andra slutsatser utifrån det man visste innan påskhelgen. Bland annat borde man haft mer resurser.

– När man har en inblick i hur polisverksamheten i stort fungerar blir man inte så förvånad när det här går snett, passhanteringen är ytterligare ett exempel på när man väntar med att agera till det blir riktigt stora problem.

Samverkan med lokalsamhället

Nya valmöten är att vänta inför och under helgen efter att högerextrema partiet Stram kurs ledare Rasmus Paludan sökt och fått tillstånd för allmänna sammankomster i flera svenska städer. Möjligheterna för polisen att hantera de kommande sammankomsterna bedömer Stefan Holgersson som goda, om tillräckligt med resurser sätts in.  

– Dels handlar det om att man har uniformerad personal och civil personal som kan göra gripande, att man är tillräckligt många för att kunna använda den taktik som man är utbildad på. När det gäller lokalsamhället handlar det om samverkan med kommuner och religiösa föreningar, idrottsklubbar, nattvandrare och liknande som kan få de här personerna att hindras att hänga på de som är värst.