Prosolvias uppgång och fall

Uppdaterad
Publicerad

Den 21 mars 2005 friades de fem åtalade i Prosolvia-rättegången ekobrottsmålet som slagit rekord i det mesta. Förundersökningen och rättegången har varit av mastodontformat.

Förundersökningen mot Prosolvia omfattar 64 pärmar och i datorn finns utredningens 3,9 miljoner A4-sidor. Rättegången pågick i tio månader. Två åklagare fanns på plats och de åtalade hade två försvarsadvokater vardera. Några av dessa debiterade också dubbel taxa. Sedan har det tagit Göteborgs tingsrätt fem månader att komma fram till en dom. Den är också i mastodontformat – 887 sidor lång.

En av friade är Prosolvias revisor Nils Brehmer, som åtalades för grovt svindleri. Företagets två grundare och huvudägare, Morgan Herou och Dan Lejerskär, friades från misstankar om grovt svindleri och grovt bokföringsbrott. De två andra friade är företagets finanschef och en annan anställd.

Succéföretag som gick i konkurs

Datakonsultbolaget Prosolvia hade sitt genombrott 1994 och växte sedan fram som ett prisbelönt framgångsföretag. Men 1998 gick bolaget från succé till konkurs på mindre än ett år.

Ett av huvudnumren i Prosolvias verksamhet var att med datorns hjälp simulera verkliga miljöer. Medarbetarna var flera hundra när företaget var på toppen. Prosolvia hade kontor i bland annat USA, Japan och Sydafrika men basen och merparten av medarbetarna fanns i Göteborg. 1997 utsågs Prosolvia till ”årets tjänsteföretag”.

Det fanns många nya idéer i det snabbväxande företaget, men kunderna kunde ofta inte betala och ge pengar till utvecklingen. Bolaget börsintroducerades 1997 och blev en kursraket, men snart kom problemen. Huvudägarnas förtroende fick en första knäck när bokslutet för 1997 ifrågasattes.

Börskursen började sjunka och sedan gick det snabbt utför. Statliga industrifonden som satsat pengar gick till sist inte in med mer. Konkursen var ett faktum i december 1998. Några tusen aktieägare och småsparare, som fick vara med om både upp- och nedgång, finns bland förlorarna i Prosolvia-sagan.

Konkursförvaltaren pekade på flera tveksamheter i sin genomgång av bolaget, vilket 2003 ledde till åtal.

Mörkläggning

Enligt Ekobrottsmyndighetens åtal mörklade Prosolvia sviktande ekonomi. Genom missvisande bokföring, där förluster redovisades som vinst, lurades aktieägare och långivare – allt för att påverka priset på Prosolvia-aktierna. En förlust på 35,6 miljoner kronor 1997 gömdes enligt åtalet undan genom att framtida intäkter bokfördes de sista dagarna år 1997.

Mycket av rättegången handlade om när en intäkt är en intäkt och hur verksamhet ska redovisas.

Försvaret gick under den långa rättegången till hårda angrepp mot åklagarna. Målet borde enligt försvaret aldrig ha hamnat inför rätta.

Källa: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.