Försvarsberedningen har i dag lämnat över sin säkerhetspolitiska analys för Sverige. Analysen ska tillsammans med andra ligga till grund för nästa försvarspolitiska beslut som fattas 2015 av riksdagen och bestämmer det svenska försvarets framtida inriktning.

Samsyn om rysk upprustning

Det finns en bred samsyn mellan riksdagens samtliga partier om att utvecklingen i Ryssland oroar och att den går åt fel håll. Däremot drar partierna olika slutsatser om vad detta bör betyda för svensk del. Försvarsberedningen vill att samarbetet med Nato ska utvecklas inom ramen för det svenska partnerskapet.

Närmande till NATO

Det finns alltså en samsyn kring att den ryska upprustningen och den ökande ryska militära närvaron kring Östersjön bör innebära ett fördjupat samarbete med Nato, men Folkpartiets representant i beredningen, Allan Widman, skriver i ett avvikande yttrande att han anser att Sverige bör ansluta sig till Nato. Att bara samarbeta räcker inte.

– Sverige är sedan 1994 partnerskapsland till Nato. I bred politisk enighet har det underförståtts att denna relation förr eller senare skulle förvandlas till fullvärdigt medlemskap. I ljuset av de snabba förändringar som sker i vår omvärld behöver vi också förstå att en sådan option om medlemskap inte alltid är självklar och oproblematisk, skriver Widman och hävdar att det är dags för Sverige att ansluta sig till Nato och med en egen, utvecklad förmåga bidra till den gemensamma säkerheten.

Handlar inte bara om invasionshot

Försvarsberedningen betonar att det inte bara handlar om risken för en regelrätt rysk invasion – något sådant förefaller ”osannolikt under överskådlig tid” skriver man. Däremot kan det uppstå andra ”kriser eller incidenter, som även inbegriper militära maktmedel i vår region”.

Det handlar med andra ord om huruvida Sverige även framgent ska ha möjlighet att spela en säkerhetspolitisk roll i Östersjöområdet – en roll som tidigare har ansetts vara mer eller mindre självklar.