Spara flera hundra kronor genom att ladda elbilen på natten. Det visar en ny undersökning som gjorts på uppdrag av SVT. Foto: TT

Så mycket kan du spara på timpris på elen

Uppdaterad
Publicerad

För den som kan köra de största elslukarna på natten finns det pengar att spara på timmätning av el. En schematisk uträkning visar att det kan gå att spara upp till 25 procent, men i verkligheten blir det en mindre besparing.

Ett enkelt svar på hur mycket man kan spara på timmätning finns inte. Det beror på hur hemmet ser, ut, vilka elapparater du har och hur mycket du ändrar ditt beteende.

I värsta fall kan timmätning ge en högre elräkning. Men om man kan ladda elbilen på natten och duscha, diska och tvätta när elen är billig så finns det hundralappar att spara varje månad. Kan man styra uppvärmningen av huset och varmvattnet till billiga timmar kan det bli mer. Elhandelsbolaget Tibber uppger att deras allra mest aktiva kunder pressat priset med 50 procent eller mer. (SE4 juli 54 öre/kWh jämfört med månadspris 1,54 kr)

I takt med att elpriserna gått upp har alltfler gått över till att mäta och betala för elen timme för timme, uppger flera elbolag för SVT.

Så mycket kan du pressa elräkningen

SVT bad elhandelsbolaget Greenely, som bara erbjuder timavtal, att göra en uträkning av vad man kan spara. Den visar att utifrån priserna i augusti kan det som mest gå att pressa elräkningen med 25 procent. Men då har man inte tagit hänsyn till uppvärmningen, som är hemmets största elslukare. 

Uträkningen jämför vad en konsument med rörligt elpris, som då betalar ett månadssnitt av spotpriserna på elbörsen, kan spara på att flytta sin förbrukning till de billigaste timmarna. Det är ett teoretiskt maxvärde, och i verkligheten blir det en betydligt mindre besparing. Det är inte möjligt att bara förbruka på billiga timmar. Till exempel matlagning sker på normala tider. SVT har träffat villaägaren Mikael Ejeklint som har timpris sedan i februari och som lyckats sänka sitt elpris drygt tio procent under maj och juni.

Kräver koll 

En baksida med timmätning är att kunden måste vara aktiv, följa elpriset och förändra beteendet därefter. Det kan betyda att undvika att duscha eller köra torktumlaren vissa tider. Men viss utrustning kan sköta besparingen automatiskt med hjälp av timer eller genom att följa elpriserna på nätet. Det kan gälla till exempel en värmepump som går under de timmar när elen är billig.

– I takt med att våra prylar i hemmet blir mer uppkopplade så blir det mycket enklare. Det är denna riktning vi går emot – att med hjälp av teknik kunna automatisera stora delar i hemmet för att spara pengar utan att minska komfort och välmående, säger Tanmoy Bari, vd Greenely.

Ladda bilen på natten 

Laddning av elbilen kan enkelt styras till vissa tider, och där finns en hel del att spara. Om man regelmässigt kopplar in bilen klockan fem när man kommer hem från jobbet, och när elen är som dyrast, kan det kosta flera hundra kronor extra i månaden, jämfört med om man laddar den på natten enligt uträkningen ovan.

En disk- eller tvättmaskin drar inte så mycket el (ca 1 kWh/gång) så där finns det bara någon krona per tvätt eller disk enligt prisjämförelsen. 

Så gjordes beräkningen

Besparingspotentialen är baserad på hur hushåll kan använda elen vid andra tider under det vakna dygnets samtliga timmar (07:00-23:00). De dyraste timmarna under perioden 1-24 augusti är timmarna 18,19,20. Elpriset är snittet på varje 24 timmarsperiod mellan 2022-08-01-2022-08-24, elområde 4.

Tre personer i snitthushållet duschar 7,5 min per dygn vardera.

Tvätt och tork av kläderna med torktumlare ca 15 gånger per månad.

Ugnen används 1 timme var tredje dag.

Diskmaskin antas användas nästan varje dag, ca 230 kWh/år. Diskmaskinen antas kunna startas oavsett när på dygnet vilket ger ökad procentuell besparing.

Elbilsladdningen utgår från ca 2,5-3h laddning varannan dag med en 7 kW laddhastighet och kan laddas når som helst på dygnet vilket ger en stor besparingspotential

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.