I början av året hade endast fem samebyar ansökt om betessyn för katastrofskadeskydd.

Men när ansökan gick ut den 15 februari hade siffran höjts rejält och landade på 26 ansökningar. Så många har inte ansökt sedan vintern 2020-2021.

– Det var väl inte riktigt förväntat, man hade förhoppningar om att det skulle bli något lugnare i vinter men det blev inte så, säger Sören Långberg, Sametingets rennäringskonsulent.

Av de 26 har nu 24 samebyar beviljats katastrofskadeskydd från Sametinget.

– Merparten av samebyarna finns i Norrbotten som haft det klart besvärligast.

”Blev fel hela vägen”

Från 2017 och framåt har det varit desto sämre vinterbete för renarna. Att det blev besvärligt denna vintern beror till stor del den första snön som kom tidigt för att sedan smälta bort vilket inte blev bra för lav.

– Den blev nedtryckt för det var milt väder och sedan orkade den aldrig stiga upp igen. Det blev fel hela vägen, säger Långberg.

Men det är inte bara på svensk sida av Sápmi som det har varit problem. På den norska sidan är det beteskris inom rennäringen i flera distrikt i Nordland, Troms och Finnmark, skriver den norska regeringen.

Den främsta anledningen är det omväxlande vädret med milt och kallt väder där renarna inte har klarat av att gräva fram maten själva.