Vid ingången till den familjeägda butiken i Jokkmokk står glasmontrar med Aili Kråiks silversmycken prydligt uppradade. Kunderna kommer in och kikar medan hon rör sig mellan kassan och resten av butiken.

I två och ett halvt år har hon slöjdat men det är först i år hon ställer ut och säljer sina egna verk.

– Företagande är rätt för mig. Jag har aldrig trivts med att jobba för någon annan, säger hon.

”Man måste brinna för det”

Kråik är däremot ett undantag. Flera hantverkare SVT har pratat med under marknaden vittnar om en oro för att den unga generationen inte ska ta vid. Att kunskaper och traditioner inom slöjden ska dö ut.

Varför tror du att det inte är många som gör smycken?

– Det är dyrt, framförallt silver. Jag tror man måste brinna för det man gör. Man måste våga satsa, säger Aili Kråik.

Hon konstaterar att hon själv aldrig skulle kunna satsa på textilslöjd eller sömnad, för det brinner hon inte för. Men med smycken är det någonting annat för henne.

Fortsätter i farfars spår

Men trots det starka intresset så är det inte enkelt att bara ge sig in i branschen.

– Det är svårt att veta hur mycket man vågar satsa. Hur stort lager man ska ha, hur mycket pengar man ska lägga ut pengar och investera i det man vill göra, säger hon.

Men hon hoppas ändå att fler ska våga försöka. Och själv gör hon precis det som många oroat sig över att den unga generationen inte ska göra. Hennes farfar har också varit silversmed men har slutat med det. Hon tar vid och för traditionen vidare.

– Det känns kul att fortsätta på det han har avslutat. Det är inte jättemånga som gör smycken, säger Aili Kråik.