Kvarlevorna samlades in under 1800-talet. 1852 donerades de till Lund och har sedan dess varit i universitetets förvar, senast hos historiska museet.
Det är kvarlevor från totalt sju människor som fortsatt finns i förvar i Lund vid historiska museet.
Att de finns kvar där och ännu inte har återlämnats för att kunna begravas har väckt kritik i flera omgångar.
– Samlingarna är resultatet av vår koloniala historia och de har inte hamnat där av fri vilja. Återbördandet handlar om rätten till sin historia och ett värdigt avslut, sade Erik Törnlund på Amnesty Sapmi, till SVT Skåne redan hösten 2020.
”Vi bereder ärendet”
Då kunde inte kvarlevorna lämnas tillbaka på grund av att ingen formell begäran hade kommit in. Men sedan dess begäran kommit från Arjeplogs sameförening. På universitetet är de övertygade om att kvarlevorna kommer lämnas tillbaka – men beskedet om när och hur dröjer.
– Vi bereder det här ärendet. Vi har fått in kompletteringar nu i januari så inom kort kommer ett beslut, säger Therese Ahlqvist, departementsråd för universitet och högskolor vid utbildningsdepartementet.
I Lund finns ytterligare kranier som skänkts till universitetet i mitten av 1800-talet. Kvarlevorna ligger i kartonger efter att förr ha använts inom forskning och undervisning,
”En ökad aktivitet”
Parallellt har utbildningsdepartementet en kommunikation med Uppsala universitet om ett liknande ärende. En samisk kvarleva vid Uppsala universitetsmuseum Gustavianum begärs att återlämnas till Arjepolgs församling.
– Vi ser att det finns en ökad aktivitet och vi ser att det kommer bli fler ärenden för repatriering framöver säger Therese Ahlqvist, departementsråd universitets- och högskolor till SVT Sápmi.