DNA som extraheras från björnspillningar kan ge kunskap om art, kön och individ. Dessa uppgifter används sedan för att få en uppfattning om björnstammens storlek.
Björninventeringen sammanställs vart femte år av Naturvårdsverket efter att data samlats in från Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten.
”Når inte fram”
Länsstyrelsen i Norrbotten har nu på eget initiativ analyserat hur effektiva metoderna egentligen är. Och svaret i rapporten är bland annat att resultaten blir osäkra – beroende på vad björnen äter.
– Vi vill egentligen svara på frågorna hur bra eller obra inventeringen fungerar. Om man kan dra en slutsats från Kiruna kommun så är det att här når inte inventeringen fram, säger Alexander Winiger, på Länsstyrelsen i Norrbotten, som skrivit rapporten.
”Får inte en individträff”
Han konstaterar att DNA-proverna från björnspillning ger bra träffar i systemet när björnarna äter bär. Men när björnen äter animalisk föda, som till exempel slaktrester, då ger proverna betydligt sämre träffar i systemet.
– Det visar sig i analysen att i de här proverna så får vi inte alltid med en individträff, säger Alexander Winiger.
Norrbotten har nästa inventeringsperiod 2026
