Mikael Kuhmunen är orolig över att det kan bli merjobb för renskötarna.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Mikael Kuhmunen är orolig över att det kan bli merjobb för renskötarna. Foto: Stefan Karlsson/ SVT

Čearu sátnejođiheaddji: ”Mon balan ahte šadda liigebargu midjiide vuodjit ja ohcat geatkebaikkaid”

Uppdaterad
Publicerad

Otna  geatkelohkanvuogadat ii doaimma doarvái bures.

Dál geahččalit eiseválddit gávdnat eara vuogi mii galga doaibmat buorebut, DNA-iskosiid váldit getkkiin.

Gaskavahku čoahkkanedje oarječearut Norrbottenis Árjjátluovvái digastallat ođđa vuogi lohkat getkkiid DNA-iskosa vuođul.

– Mon balan ahte šaddda liigebargu midjiide vuodjit ja ohcat geatkebaikkaiid. Mis ii leat riekta asttu dan dahkat, dadja Mihkkal Kuhmunen, sátnejođiheaddji Sirges čearus.

Sámediggi ja Luonddugáhttendoaimmahat leaba álggahan barggu buoridit geatkelohkama Ruoŧas.

Otná vuogádagas galga ohcat biejuid ja go gávdna de ferte Leanastivra daid dohkkehit.

Čearut ožžot buhtadusa dain biejuin mat gávdnojit čearu siskobealde.

Alexander Winiger, ovddasvástideaddji boraspirelohkamis dadja ahte lea buorre diehtovuođđu go leat geahččalan lohkat getkkiid sihke DNA-iskosa ja biedjolohkama bakto.

-Biedjoohcan ii leat šat nu heivvolaš dálkkádatrievdama dihte ja go jurddaša duoddaris, dadja Alexander Winiger.

Mearradus ii leat vel váldon, dadja Robert Ekblom, gieđahalli Luonddugáhttendoaimmahagas muhto sis lea vuordámušat ahte lohkanbohtosat šaddet buorebut ja dássidit. Geatkelohkan dahkko ovttas Norggain ja gevttet seamma diehtovuođu ja vuogi.

– Dálvet galga ohcat luottaid skohteriin gos jáhkka leahkit getkkiid ja go áica geatkeluotta de čuovvut dan dassážii go gávdna baika vai cissa. De galga váldit iskosa ja sáddet dutkamii.

Leago čearuin ballu jus šadda ođđa lohkanvuohki?

-Lea álot ballo go šaddet rievdadusat. Olmmoš ferte jáhkkit ahte dás  šadda buorre, dadja Mihkkal Kuhmunen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.