I maj 2022 stämde Talma sameby staten då de vill ha ensamrätt att upplåta jakt och fiske inom sitt område. Tidigare i år lämnade staten in ett yttrande i målet, där de pekar på konkurrerande markanvändning.
Enligt en rapport som staten låtit ta fram skullle både samiska och finska grupper ha använt markerna genom historien. Det skulle kunna vara ett problem för samebyn då de hänvisar till urminnes hävd.
Men statens rapport är fel, enligt samebyn, som tagit initiativ till egen egen studie av markerna.
– Vi inte kan se att det har förekommit någon konkurrerande markanvändning av betydelse före 1750, säger Gudrun Norstedt, doktor i skogshistoria.
”En detaljerad studie”
I den utredning samebyn tagit initiativ till har Norstedt, tillsammans med Lars Östlund, professor i skogshistoria, anlitats för att för att undersöka i vilken utsträckning andra intressenter än samerna bedrivit konkurrerande markanvändning inom samebyns nuvarande område ovan odlingsgränsen före 1750.
– Vi har gjort en detaljerad studie om markanvändningen på ett sätt som ingen annan har gjort tidigare så det kan ju förklara varför vi kommit fram till mer detaljerade geografiska uppgifter, säger Norstedt.
Statens rapport
Talma har, som SVT Sápmi rapporterat tidigare, länge menat att den rapport som staten gett in i målet, framtagen av fyra forskare vid Luleå tekniska universitet, innehåller brister. Deras ståndpunkt är att forskarnas geografiska och tidsmässiga avgränsning inte överensstämmer med vad som är relevant i målet.
– Det är viktigt att ha det i minnet att målet gäller bara mark som är under statens disposition och förvaltas av Naturvårdsverket och Fastighetsverket alltså inte privat mark och inte allmänningar.
Norstedt menar att de, med hjälp av Luleå universitets referenser, inte kan se att konkurrerande markanvändning har förekommit inom de områden som stämningen gäller.
– I Luleå universitets rapport så har man valt att inte skilja på de olika områdena utan man pratar bara om hela som Talma samebys område.
Norstedt hoppas att fler vill ta del av studien.
– Om man är Lantalainen så kan man få ut mycket av den här rapporten också. Den innehåller en mer detaljerad beskrivning av byarnas markanvändning än det som publicerats tidigare så det finns mycket hembygdshistoria.
