Vänsterpartiets Jessica Wetterling frågade vad justitieministern gör för att synliggöra hatbrott mot samer och om det finns skäl att ändra rubriceringen på brott som sker mot renar.

När en ren dödas klassas det i dag ofta som djurplågeri eller stöld. Det trots att det i grunden kan röra sig om ett hatbrott.

”Ytterst domstolen som avgör”

I sitt svar skriver ministern att regeringen är medvetna om att det kan vara så. Men de ser i dag ingen anledning att göra någon förändring.

”För brott som har begåtts med hatbrottsmotiv finns en särskild straffskärpningsgrund som innebär att de brotten ska straffas hårdare. Beroende på motivet kan brott som gäller renar alltså redan i dag vara hatbrott, och därmed straffas hårdare. Det är ytterst domstolen som avgör om ett brott ska bedömas som ett hatbrott”, skriver Gunnar Strömmer.

”Kraftsamling i arbetet”

Ministern hänvisar också till den handlingsplan mot rasism och hatbrott som regeringen beslutade om i december.

”Det handlar om en kraftsamling i arbetet med att bekämpa rasism i stort, men också för att med olika åtgärder synliggöra och motverka specifika former av rasism, däribland rasism mot samer”, skriver han.

Enligt honom ser regeringen väldigt allvarligt på de brott som samer utsätts för.

”Regeringen ser mycket allvarligt på hat och hot som riktas mot samer. Den samiska rätten att använda mark och vatten är av civilrättslig natur och omfattas av regeringsformens regler om egendomsskydd och näringsfrihet. Utövare av renskötselrätt ska självklart respekteras på samma sätt som andra markanvändare”.