Systrarna Annica och Jessica Läntha är renskötare i Jåhkågasska sameby och delar inte erfarenheterna av våld i nära relation. Men de kan ändå relatera till kvinnornas utsatthet – eftersom de vet hur mycket som kan gå förlorat. En kvinna som lämnar sin relation och sameby kan gå miste om livet med renarna både för sin egen del och nästa generation.
– Då vet de ju att deras barn kanske inte heller får arvet, säger Jessica Läntha.
Även i andra situationer kan den som blir utsatt för brott ställas inför svåra val. Jessicas syster Annica berättar om en händelse för flera år sedan då en kvinna utsattes för sexuella trakasserier.
– Det var ju inte för att han tyckte att hon var fin, det kände man ju, han gjorde det för att trycka ner. Varför sa man inte ifrån hårdare från början?, säger hon i Dokument inifrån: Arvet och tystnaden.
Samebyns medlemmar beroende av varandra
Rätten att bedriva renskötsel är knuten till samebyarna. Livet med renarna är grundläggande för många som vuxit upp i renskötarfamiljer och de är beroende av sin sameby för att kunna fortsätta.
– Jag är där mina renar är. Om det är svårt att lösa med vissa människor – du kan ju inte fara därifrån. Du måste fortfarande vara kvar i din by, säger Annica Läntha.
Konflikter och hierarkier
Renskötare vittnar också om interna konflikter och hierarkier. Samebyarna pressas hårt utifrån, bland annat på grund av exploatering som försvårar renskötseln mer och mer. Det uppstår konflikter inom samebyn som förvärras av de externa omständigheterna.
– Vi börjar kämpa om markerna sinsemellan. Det som finns kvar börjar vi kivas lite om, säger Helena Länta, renskötare i Jåhkågasska sameby.
– När människan blir pressad, det är då man börjar slå omkring sig. Man slår inte mot den man är rädd för, utan man slår ju mot den som är bredvid eller den som är under dig, fortsätter hon.
Se tredje avsnittet av Dokument inifrån: Arvet och tystnaden i SVT1, onsdag klockan 20:00 eller på SVT Play redan nu.
Hit kan du vända dig
Det finns flera instanser som erbjuder hjälp till utsatta personer. Här nedan följer ett urval:
Kvinnofridslinjen
Kvinnofridslinjen ger stöd till dig som är utsatt eller utsatts för våld och hot. Tjänsten är nationell. Numret är 020-50 50 50.
Kvinnojourer
Unizon samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Läs mer på deras hemsida här.
Roks är Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. På deras hemsida finner du kontakt med din närmsta lokala jour.
Brottsofferjouren
Personer kan få stöd för utsatthet av misshandel, olaga hot, sexualbrott, grov kvinnofridskränkning, rån eller stöld. Jourerna finns lokalt. Om det behövs kan även brottsoffer få hjälpinstanser i linje med psykologisk hjälp, skyddat boende eller ekonomiskt understöd.
Ring 0200-21 20 19 eller gå in på deras hemsida för att se närmsta kontakt.
Bris
Bris är en barnrättsorganisation som arbetar för att stärka barn rättigheter genom att stödja, mobilisera samhället och göra barns röster hörda. Ring 116 111 för kontakt.
Ungdomsmottagningen
På Umo.se hittar du kontaktuppgifter till samtliga ungdomsmottagningar i landet. De kan bistå med svar kring frågor om bland annat sexuella övergrepp, tobak- och narkotikaproblematik och psykisk ohälsa.
Mansjour
Uppsala mansjour erbjuder stödsamtal via telefon eller personligt möte efter överenskommelse. Mer om detta kan du läsa här.
Rikskriscentrum
Rikskriscentrums medlemsorganisationer är professionella verksamheter som arbetar med våld i nära relationer, män i kris och mäns våld mot kvinnor. Läs mer på deras hemsida.
