Naomi Aira växte upp i Stockholm med sin mamma, men flyttade för några år sedan till Jokkmokk där den renskötande familjen på pappans sida finns. Som dotter till en renskötare blev hon medlem i samebyn Jåhkågasska redan från födseln – och hon fick sina första renar av sin pappa som liten.
”Går enormt minus på renarna”
Men för att kunna satsa på livet som renskötare helhjärtat behöver Naomi Aira utöka sin renhjord. Idag har hon inte tillräckligt många renar för att kunna leva på det.
– Som det ser ut idag så går jag bara enormt minus på allt jag gör med renar, rent ekonomiskt, säger hon i Dokument inifrån: Arvet och tystnaden.
Maxtak ställer till problem
Men varje sameby får bara ha ett visst maxantal renar inom sitt område enligt lag. För Jåhkågasska sameby ligger taket på 4500 renar. Det kan innebära att om en familj lyckas utöka sin renhjord så måste en annan trappa ned.
– Det är ingen som vill minska. Många vill ju leva av det. Det är konkurrens inom byn, inom alla byar, säger Naomi Aira.
Se hela Dokument inifrån: Arvet och tystnaden onsdag den 8 december klockan 20:00 i SVT1 eller redan nu på SVT Play.
Rennäringslagen
Rennäringslagen reglerar samernas rätt till renbete, jakt och fiske – en rätt som grundas på urminnes hävd. I fjällområden får renskötarna, enligt rennäringslagen, ha sina renar året om. Nedanför fjället är renbete tillåtet mellan oktober och april. Rätten till renbete, jakt och fiske gäller varje sameby kollektivt och gäller endast de som är medlemmar i en sameby.
Länsstyrelsen bestämmer hur många renar som max får hållas på bete inom byns betesområde.
Just nu pågår ett arbete med att ta fram ett förslag till en ny lag som ska ersätta rennäringslagen. Kommittén som arbetar med den nya lagen ska även analysera det samiska folkets rätt till jakt och fiske, även för de samer som inte är medlemmar i samebyar. Kommitténs arbete ska slutredovisas senast den 20 maj 2025.
Källa: Nationalencyklopedin, riksdagen, regeringen
