Johan Lundgren, ordförande i Östra Kikkejaurs sameby, bläddrar i sametingshandlingarna. Han har läst styrelsens förslag till ny samebyorganisering grundligt. I den delen som handlar om hur medlemskapet ska utformas känner han en otrygghet. Han menar att det inte bara är rättigheter med medlemskap, det finns skyldigheter också.

– Vi renskötande samer är i minoritet överallt utom i samebyn, där är det vi som beslutar och ser till att renskötseln funkar på ett bra och rationellt sätt. Vi ansvarar för renskötseln i området gentemot andra intressenter och myndigheter, att få en splittring där när man kanske börjar se till andra intressen, egna intressen, inte se till helheten, säger Johan Lundgren.  

Alla har renskötselrätt

Sametingets styrelses utgångspunkt är att alla samer har renskötselrätt. De föreslår att medlemskapet delas i två delar, en för dem som äger renar och en för dem utan renar. Jan Rannerud är ordförande i Sametingets rennäringsnämnd och ledamot i styrelsen. Han är medveten om att förslaget kommer att bli omdiskuterat.

– Min vision är att man på det här sättet kan minska konflikterna, interna konflikter samer emellan, att man är på samma plattform hela tiden. Alla krafter behövs och ju fler vi är i en sameby som ser verkligheten med rennäringen och samhällets påverkan, desto bättre är det, säger han.

Samtidigt betonar han att som han ser det så är det även enligt styrelsens förslag samebyarna själva som beslutar vem som blir medlem.

Svag svarsfrekvens från samebyarna

Enligt direktiven från regeringen ska en majoritet av samebyarna stå bakom förslaget. Sametingets förvaltning har under det gångna året samlat in samebyarnas åsikter och förvaltningens förslag har varit ute på remiss. Av 51 samebyar har 22 svarat.

Många skriver att remisstiden var för kort och en del att samebyn inte kan svara på remissen eftersom man inte kan utläsa Sametingets styrelse och plenums synpunkter i förslaget.