Undersökningen har gjorts av Novus på uppdrag av Sanningskommissionen. Novus har där ställt kunskapsfrågor om samer till sin Sverigepanel.

36 procent av de svarande visade sig ha låga kunskaper om samer. Hela 16 procent uppger själva att de inte har någon kunskap alls om vare sig Sápmi, samer, samisk kultur, historia eller det samiska samhället.

”Folk ställer otrevliga frågor”

När SVT Sápmi frågar nationaldagsfirande besökare på Jokkmokks marknad hur de upplever okunskapen i sin vardag så är det flera som uppger att de ofta får otrevliga frågor baserat på okunskap.

– Folk ställer väldigt otrevliga frågor och baserar det på fördomar. De kan säga att man använder sin kolt för att få uppmärksamhet eller att man inte är same för att de inte tycker att man ser ut så, säger Mai Irene, 14,

Hanna, 14, konstaterar att många utgår från att alla samer har renar.

– Folk frågar hur samisk man egentligen är och då brukar jag svara att antingen så är man same eller så är man inte det, säger hon.

Unga vet mer än äldre

Bland de svarande som hade kunskaper om samer uppgav 57 procent att de fått kunskapen genom traditionella medier som TV, radio och tidningar. 38 procent uppgav att de fått sina kunskaper genom skolan.

Högutbildade hade i undersökning mer kunskaper än lågutbildade. Och yngre personer (18-34 år) hade mer kunskaper än den äldre delen av befolkningen. Det senare tror Novus kan ha att göra med bland annat förändrad undervisning i skolan.

– Även om kunskapen tycks vara bristfällig är jag glad att det trots allt är de unga som verkar veta mest, säger Krister Stoor, filosofie doktor vid Umeå universitet och ledamot i Sanningskommissionen.

Undersökningen är en del av Sanningskommissionens arbete med att kartlägga statens politik gentemot samerna i ett historiskt perspektiv. Deras resultat ska redovisas för regeringen den 1 december 2025 men kommissionen har begärt förlängd utredningstid.