Nya Zeelands parlament har blivit en arena för intensiv debatt och protester efter att ett kontroversiellt lagförslag presenterades av det libertarianska Act-partiet.

Förslaget syftar till att förändra sättet på vilket landets ursprungsbefolkning, maorierna, och staten tolkar Waitangi-avtalet, som anses vara grunden för många av maoriernas rättigheter och deras relation med staten.

Förslaget har mött kraftigt motstånd från flera håll. Under debatten i parlamentet samlades oppositionspolitiker och åskådare för att protestera.

Te Pāti Māori-ledamoten Hana-Rawhiti Maipi-Clarke ledde en haka, en traditionell maoridans, samtidigt som hon rev sönder en kopia av lagtexten. Företrädare för oppositionen har kritiserat förslaget som ett hot mot maoriernas rättigheter och kallat det en attack på Waitangi-avtalet.

– Röstningen är uppskjuten och salen måste utrymmas, sa Representantshusets talman Gerry Brownlee.

Maoriernas rättigheter ifrågasätts

Med utgångspunkt i avtalet har man, de senaste 50 åren, arbetat fram principer som legat till grund för viktiga åtgärder, som att ge maoriska språket officiell status och att inrätta myndigheter för att förbättra maoriernas hälsosituation. Kritiker menar att Act-partiets förslag riskerar att undergräva dessa framsteg och skada maoriernas rättigheter.

David Seymour, ledare för Act-partiet, försvarade dock förslaget och menade att det är viktigt att förtydliga vad fördraget egentligen innebär i modern tid. Han hävdade att de nuvarande principerna ger maorier särskilda rättigheter som inte är rättvisa för andra medborgare.

Förutom de parlamentariska protesterna har det också varit omfattande folkligt motstånd mot lagförslaget. Tusentals människor har deltagit i en lång protestmarsch, hīkoi, som började i Nya Zeelands norra delar och ska avslutas vid parlamentet i huvudstaden Wellington.