I veckan samlades den samiska sanningskommissionens ledamöter för första gången. Runt bordet i Umeå satt en expertgrupp ledd av juristen Kerstin Calissendorff. I publiken satt ett femtiotal privatpersoner som lyssnade på presentationen av deras uppdrag.

Få samer i gruppen

Men innan ledamöterna ens hunnit påbörja sina resor genom Sápmi så kom kritiken från publiken. Åhörarna i Umeå var inte minst kritiska mot att samerna  är i minoritet även bland ledamöterna i kommissionen. Inte ens en handfull av de 12 ledamöterna är samer.

– Är det då att det inte skulle finnas tillräckligt utbildade samer, jag vet inte, säger Åsa Simma, teaterchef vid Samiska teatern.

Ulla Barruk Sunna, som är nära åttio år, reste sig upp under mötet och spände ögonen i ledamöterna.

– Vi är det mest välutredda folket som finns, det måste komma något ur det här, annars är det ju helt förkastligt. Då kan de bli större sår än det läker, sade hon.

”Vi måste blicka framåt”

De flesta verkar ändå vara överens om att flera nu måste våga öppna upp och vittna inför kommissionen. Förhoppningen är att det ska kunna leda fram till en försoning.

– Vi måste blicka framåt. Vi i vår kultur måste kunna fostra våra barn utan att de ska behöva bära på det trauma som vi har burit på, säger Åsa Simma.

Några löften om vad Sanningskommissionens arbete ska leda till på lång sikt kom däremot inte i Umeå.

– Detta är enbart en sanningskommission. Det är politikernas sak att bestämma vad som blir nästa steg, säger Kerstin Calissendorf.

Stor mängd intervjuer

Under året framöver ska Sanningskommissionen resa runt i Sápmi för att mana folket att ge vittnesmål Kommissionen har anställt en person och ska anställa ytterligare en som ska genomföra en stor mängd intervjuer.

Intervjuerna ska kunna göras på samiska men ska nedtecknas på svenska. Sanningskommissionen har fram till december 2025 på sig att låta dokumentera de samiska vittnesmålen.