Trycket på samiska traditionella marker ökar från exploatörer vilket leder till att renbetesmarkerna krymper.

Från exploatörerna har lösningen blivit att skriva avtal med rennäringen men en rapport som släpptes nyligen av Stockholm Environment Institute visar att samebyarna är i stort underläge gentemot exploatörer när det gäller just avtalen.

Amnesty sågade dessutom nyligen Sverige i sin årsrapport och menar att samernas rättigheter måste skyddas bättre.

Några som har ingått ett avtal är Östra Kikkejaure sameby.

– När de presenterade projektet för oss var vi inte oroliga. Det här är lycksökare – det här ror de aldrig i land, säger samebyns ordförande Johan Lundgren, i veckans 15 minuter från Sápmi och fortsätter:

– Men i fem år försökte vi stoppa projektet. Det gick upp till regeringen och de gav tillstånd – då kände vi oss lite små. Vi hade alltså inget val. Vi fick skriva på ett avtal, eller sluta med renskötseln i området.

”Bedriver helt annan renskötsel”

Omställningen för samebyn har blivit stor.

– Det var området vi använde från oktober till januari och den tiden på året bedriver vi nu en helt annan renskötsel mot hur vi gjorde förut. Området där vindkraftparken är används inte.

Elle Eriksson är renskötare i Gällivare skogssameby och är orolig för framtiden.

– Det är tragiskt när traditionell kunskap går förlorad. Särskild då ungdomar drabbas hårt av det. Att de inte får lära sig hur renskötseln har bedrivits över generationer inom en sameby. Det är en svår aspekt att få med i avtal – hur den traditionella kunskapen ser ut.

”Ett rättssäkerhetsproblem”

Aila Biret Henriksen Selfors är jurist på Norges arktiska universitet och hon menar att de grundläggande rättigheterna inte alltid räcker till.

– Det allvarligaste problemet är om samebyar tvingas skriva avtal som innebär att man ger bort sina markrättigheter. Det är ett rättssäkerhetsproblem, säger hon.

Se veckans 15 minuter från Sápmi på lördag klockan 16:05 i SVT2. Eller när som helst på SVT Play.