Flera samiskspråkiga politiker väljer ofta att prata svenska när de är i talarstolen, en av dem är Lars-Miguel Utsi, partiledare för Guovssonásti, som i veckans 15 minuter från Sápmi förklarar varför.

– Jag ser svårigheter med att använda samiskan eftersom vissa, som inte kan samiska, då väljer att inte lyssna. De använder knappt tolkningsapparaterna. När jag argumenterar på samiska får det inte samma effekt som när jag gör det på svenska.

Vad ger det här för signaler?

– Det här visar vår situation i dag Även om jag väljer samiskan är det kanske inte alltid det mest fördelaktiga för arbetet. Det bästa vore ju om alla pratade samiska.

”Får inte samma debatt”

Han hoppas dock att det här ska förändras i framtiden.

– Vi har alla tekniska lösningar på plats och nu är det bara upp till politikerna och åhörarna att lära sig använda de här apparaterna ordentligt.

Káren-Ann Hurri, sametingsledamot Samelandspartiet, tycker också att det är ett problem.

– Det är viktigt att använda det lilla man kan. Jag har också belyst svårigheten med att Sametinget har svenskan som jobbspråk. Jag märker att jag inte får samma debatt som andra, som prata svenska, säger hon.

”Måste ändra inställning”

Att man just använder svenska inom politiken är ett problem menar översättaren Are Tjihkkom.

– Vi har inget samiskt politikerspråk, inget språk för de här ämnena. Man tar efter de svenska ordvändningarna och det blir svårt att läsa och lyssna när man inte är van. Man vet inte hur det heter på samiska när man är van att läsa handlingar på svenska.

Han anser att man borde jobba mer för att samiskan ska få ta plats bland politikerna.

– Vi måste veta hur den samiska ordvändningen lyder och hurudant skriftspråk man använder i handlingar. Det är viktigt att våra politiker talar samiska och visar att den är användbar. Vi måste ändra inställning och tänka att man kan prata samiska i alla sammanhang.

Se veckans 15 minuter från Sápmi på lördag klockan 16:15 i SVT2. Eller när som helst på SVT Play.