Den här veckan var sista chansen att lämna in ansökan för att få ekonomiskt stöd på grund av att renarna inte kommer åt betet på marken. Störst är problemet den här säsongen i Norrbotten och norra Västerbotten.

– Det som är speciellt är att det kom så tidigt i höstas. Vi förstod direkt att det här inte blir bra, säger Sören Långberg, rennäringskonsulent på Sametinget.  

De första ansökningarna kom in i november. Även på norsk sida var det tidiga signaler om en svår betesvinter.

Söker extra medel

Sametinget har en budget på drygt 125 miljoner kronor som ska täcka allt inom rennäringsfrågor. Sametinget ansökte i januari om extra medel till beteskrisen, efter en förfrågan från Näringsdepartementet.

– Det är oerhört viktigt. Ju mer pengar som går till katastrofskadeskydd, desto mindre kan vi lägga till annat. Vi har tidigare äskat om 20 miljoner kronor extra till åtgärder med samband till klimatförändringarna, säger Lars-Ove Sjajn, avdelingschef rennäring, miljö och samhälle vid Sametinget.

Frågan om extra pengar bereds just nu på regeringskansliet.

Bättre betesläge söderut

Samebyarna kan få max 50 % av kostnaden för renlav, foder, hö eller ensilage samt för transport från inköpsstället till samebyns avlastningsplats.Kriterierna för att få katastrofskadeskydd är högre snödjup än 75 centimeter eller att betet är fastlåst mot marken.

Söderut på svensk sida Sápmi ser det bättre ut när det gäller just betet, berättar Sören Långberg.

– Bland de signaler jag fått har det varit betbart, det har sett bra ut.

Se  klippet när Sören Långberg visa hur man gör vid en betessyn och berätta om läget just nu