Marie B Hagsård var med och tog fram minoritetslagen för över 22 år sedan.
Hon är i dag urfolks- och minoritetsexpert samt ordförande i Europarådets expertkommitté för nationella minoriteters mänskliga rättigheter.
Hon kan inte förstå att kommunerna efter så här många år fortfarande inte lyckas använda pengarna till det de faktiskt ska gå till – att service och hjälp för att upprätthålla språk och identitet för minoriteteterna.
Experten: ”De bör göra som det står i förordningen”
I ett tidigt skede var det naturligt att att statsbidraget skulle gå till samordning, konstaterar hon. Då behövdes minoritetssamordnare som kunde säkerställa att de nationella minoriteterna som till exempel samerna fick sina rättigheter. Men att så mycket pengar än i dag försvinner bort i byråkratin är hon helt oförstående inför.
– Nu har ju de flesta kommunerna hållit på över tjugo år. Så nu bör de verkligen göra det som står i förordningen till minoritetslagen – att statsbidraget går till de merkostnader som uppkommer för att kommuner och regioner ska se till att enskilda får sina rättigheter, säger hon i veckans 15 minuter från Sápmi.
Mer till förskolan – när samordningen minskades
I jämförelse med hur mycket pengar kommunerna lägger på samordning så är de övriga budgetposterna blygsamma. Bara 14 miljoner kronor går till förskolan och 11 miljoner kronor går till äldreomsorgen.
Siffrorna kommer från kommunernas egna redovisningar. Exakt vad de lägger in under budgetposten samordning är oklart. Men i kommuner som Arjeplog, där man medvetet arbetat med att minska byråkratin, så ser man tydligt att mer pengar nu går dit de egentligen ska.
– Mer pengar går direkt till bland annat samisk förskola och äldreomsorg. Och inom kultur och fritid får alla barnen ta del av det samiska, säger Christina Sundqvist, enhetschef för kultur och fritid i Arjeplogs kommun, i veckans 15 minuter från Sápmi,
Där har kommunen valt att lägga samordningen inom hennes tjänst i stället för att låta statsbidraget gå till lön för en särskild samordnare.
Se 15 minuter från Sápmi på lördag klockan 16:05 på SVT 2 eller från lördag morgon på SVT Play.
Det är samiska förvaltningsområden:
Det finns idag 25 kommuner från Kiruna i norr till Stockholm i söder som är förvaltningskommuner för det samiska språket. Det innebär att kommunerna har utökad skyldighet att erbjuda service på samiska – exempelvis via både förskola och äldreomsorg åtminstone delvis på samiska.
Följande kommuner är samiska förvaltningskommuner:
• Árjepluovve/Arjeplog
• Árviesjávrrie/Arvidsjaur
• Bïerje/Berg
• Kraapohke/Dorotea
• Jiellevárri/Gällivare
• Herjedaelïe/Härjedalen
• Jåhkåmåhkke/Jokkmokk
• Giron/Kiruna
• Krokome/Krokom
• Julevu/Luleå
• Likssjuo/Lycksele
• Máláge/Malå
• Suorsá/Sorsele
• Stuehkie/Stockholm
• Luspie/Storuman
• Straejmie/Strömsund
• Sjädtavallie/Sundsvall
• Ubmeje/Umeå
• Vualtjere/Vilhelmina
• Vudtele/Vindeln
• Ååre/Åre
• Sjeltie/Åsele
• Älvdaelie/Älvdalen
• Orrestaare/Örnsköldsvik
• Staare/Östersund