Undersökning som gjorts av Acta Publica visar även att 78 procent av de med gängkoppling som avtjäntat ett straff med sluten ungdomsvård på Sis-hem döms till fängelse senare i livet.
– Det klart att det är ett misslyckande för hela samhället och hela samhällets vårdskedja att vi har hamnat där, säger Helena Finér sektionschef på ungdomsvårdsavdelningen på Sis, om siffrorna.
Samma undersökning visar dock att bland de utan gängkopplingar återfaller istället knappt sju av tio i brottslighet.
– Det vi ser är att de ungdomar som har koppling till ett kriminellt nätverk också har svårare att ta sig ur det. Det finns tryck och press från det kriminella nätverket. Man lever också i en kontext där det livet blir väldigt viktigt, säger Helena Finér.
Sis den sista insatsen
Vad är det då som gått fel i ert uppdrag att rehabilitera de här personerna?
– Sis är den sista instansen både vad gäller LVU och LSU. Här har samhället gjort en hel del insatser riktade mot både ungdomen och familjen som inte har gett effekt. Det vi vet om de som verkställer sluten ungdomsvård är att en planerad och strukturerad tid efter verkställigheten är avgörande för hur hög risken för återfall blir.
Den planeringen handlar enligt Helena Finér om boende, sysselsättning och eventuellt annat stöd.
LSU och LVU
Sluten ungdomsvård – LSU
- Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15-17 år blir oftast dömda till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. Det är ett tidsbestämt straff som ungdomarna avtjänar på speciella avdelningar på Sis särskilda ungdomshem, enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU).
Vård av unga – LVU
- Varje år får cirka 30 000 barn och ungdomar vård utanför hemmet, i till exempel familjehem eller HVB-hem. Drygt 1 000 av dem kommer till Sis.
- Majoriteten av ungdomarna som blir placerade på ett särskildt ungdomshem är omhändertagna enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). En liten andel har ansökt om frivillig vård enligt SoL (socialtjänstlagen).
