Idén om en basinkomst är kontroversiell och kritiker menar att det skulle göra oss lata, är principiellt fel eller för dyrt för att kunna genomföras. Men oron för ökad arbetslös när allt mer automatiseras i samhället har ökat intresset. Förespråkare tror bland annat att en basinkomst skulle uppmuntra till nytänkande, ge bättre hälsa eller göra oss mer villiga att ta ett jobb om vi inte samtidigt riskerade att förlora ett bidrag.
Långsiktigt och stort projekt i Kenya
För att studera effekterna av en basinkomst pågår flera försök runt om i världen. Ett av de mest omfattande görs i Kenya, där 21 000 människor deltar. Under två år får en del av deltagarna knappt 200 kronor i månaden. Andra får samma summa under tolv år, och en tredje grupp får pengar motsvarande två års basinkomst som en klumpsumma. Tanken är att se hur basinkomsten påverkar människorna och resultatet kommer att jämföras med en kontrollgrupp som inte fått en basinkomst.
Experimentet drivs av organisationen GiveDirectly och finansieras genom donationer. Enligt ekonomichefen Joe Huston minskar det risken för att projektet ska avbrytas i förtid.
-En regering kan starta ett experiment, men om den byts ut kan det stoppas och det är vi mer skyddade från. Vi hade även finansieringen klar till en början, så det är inte sannolikt att vi får slut på pengar.
I videon ovan berättar Joe Huston vad som gör det här projektet unikt och varför han tror att vi alla kan lära av experimentet i Kenya.
Fakta
Basinkomst i världen – några exempel
Oakland, USA: Det amerikanska startup-företaget Y Combinators, planerar att starta ett experiment med hjälp av privata donationer under 2019. Ambitionen är att 1000 personer ska få drygt 9 000 i månaden i tre år. Deltagarna ska vara mellan 21 och 40 år och inte tjäna mer per hushåll än medianen där de bor. Syftet är att se hur människorna väljer att använda sin tid, vad de konsumerar och hur det påverkar deras hälsa.
Stockton, USA: Medgrundaren till Facebook, Chris Hughes, sponsrar med start i år ett mindre projekt i Stockton i Kalifornien. Under 18 månader ska 100 personer som bor i ett låginkomstområde, få nästan 500 kronor i månaden.
Ontario, Kanada: 2018 startades här ett experiment med basinkomst. 4000 låginkomsttagare mellan 18 och 64 år skulle under tre år få en basinkomst utan några motkrav. Om deltagaren fick ett jobb som tog dem över inkomstgränsen, räknades basinkomsten ned med hälften av det man tjänat. Men efter ett maktskifte i provinsen stoppades projektet med argumentet att det var för dyrt. De sista utbetalningarna görs i mars.
Madhya Pradesh, Indien: Under 2011 och 2012 genomfördes två pilotprogram i delstaten. Totalt deltog 6000 personer och de vuxna fick 200 rupier i månaden, ungefär 25 kronor, medan barnen fick hälften. I det andra försöket höjdes summan något. Och frågan om en basinkomst är på agendan i Indien. Oppositionspartiet Kongresspartiet har lovat att införa en medborgarlön till fattiga om de vinner valet senare i vår. Regeringspartiet BJP avfärdar förslaget eftersom man menar att det blir för dyrt.
Alaska: Sedan 80-talet får alla invånare i Alaska del av vinsterna från oljeproduktionen. Summan har varierat mellan 1 000 och 2 000 dollar per år och person, alltså drygt mellan 9 000 och 18 000 kronor. Systemet påminner om en basinkomst eftersom det ges till alla och utan motkrav – även om summan är för liten för att leva på. Enligt en amerikansk studie har basinkomsten inte minskat sysselsättningen.
Schweiz: 2016 genomfördes en folkomröstning om det skulle införas en universell basinkomst på 2 500 schweiziska franc, ungefär 23 000 kronor i månaden. 76.9 procent röstade nej till förslaget.
Italien: Femstjärnerörelsen i Italien vill införa en medborgarlön på 780 euro i månaden, drygt 8000 kronor, för ensamstående och lite högre för familjer. Men basinkomsten är inte universell eller utan villkor. Pengarna ska gå till låginkomsttagare och det är ett krav att söka arbete.