• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Sverige kan få 25 nya små kärnkraftverk

Uppdaterad
Publicerad

Sverige kan få 25 små kärnreaktorer till 2050, om politikerna ligger på. Det hävdas i en ny konsultrapport om kärnkraft.

Samtidigt menar utredaren att det krävs statliga subventioner för att någon ska våga investera.

Små kärnreaktorer, så kallade SMR, är 4-5 gånger mindre än dagens stora kärnreaktorer. Vattenfall har tidigare uppgivit att SMR är det som är mest intressant i en eventuell satsning på ny kärnkraft.

Konsultföretaget WSP har tagit fram en rapport som målar upp två scenarier. I det ena är Sverige avvaktande och får max fem, sex små kärnreaktorer till 2050, vilka får marginell betydelse för elförsörjningen. I det offensiva scenariot blir de första nya reaktorerna färdiga i början av 2030-talet och till 2050 finns kanske 25 stycken.

Sverige väntas fördubbla elförbrukningen

25 SMR skulle ge cirka 40 TWh el 2050. Sverige förväntas fördubbla elförbrukningen till 2050 vilket kräver 150 TWh ökad elproduktion. 40 TWh räcker inte för att ersätta dagens sex kärnkraftverk, som enligt gällande beslut ska tas ur drift av ålderskäl senast 2045.

– Det finns en övertro hos vissa politiker på att kärnkraften ska lösa allting. Ny kärnkraft kan vara bra på sikt, men det räcker inte, säger Anna Nordling, energichef på WSP och ansvarig för rapporten.

WSP är konsulter åt såväl staten och kommunerna som åt kraftindustrin. De har skrivit rapporten på eget initiativ och slutsatserna är deras egna.

Pekar ut flera hinder

Enligt utredaren krävs mycket mer än de löften som politikerna gav i valrörelsen om lagändringar som att tillåta fler än tio reaktorer, och på fler platser, om det ska byggas nya reaktorer.

– Det krävs en bred politisk enighet om att vi ska satsa på kärnkraft. Det räcker inte med en mandatperiod där vi har en positiv bild, säger Anna Nordling.

Hon ser också faktorer som avskräcker. Frågan om både avfall och urangruvor har exempelvis vållat stor debatt. Långa investeringstider är ett annat hinder, liksom vacklande politiska ambitioner. I länder som England, Frankrike och Finland har reaktorbyggen blivit rejält försenade och mycket dyrare än planerat.

– Jag tror det krävs att staten går in, på något sätt. Utan statliga stöd tror jag absolut det blir svårt att bygga några nya reaktorer i Sverige, säger Anna Nordling.

Om rapporten

Rapporten om små kärnreaktorer, så kallade SMR, har tagits fram av konsultföretaget WSP och presenterades på ett seminarium hos Ingenjörsvetenskapsakademin i november.

Rapporten pekar på ett antal avgörande faktorer för att bygga nya reaktorer i Sverige:

• Licensiering, godkännande av reaktorer för varje modell, helst internationellt, för att hålla ner kostnaderna.

• En långsiktigt bred politisk överenskommelse om satsningar på ny kärnkraft.

• Lagändringar och regeländringar som gör att aktörer som kommuner och industrier kan bygga egna SMR.

• Nya utbildningar och mer kompetens för att bygga och köra kärnreaktorer.

• Myndigheter behöver bygga upp förutsägbara processer för alla tillstånd.

• Planering och bygge av avfallshantering och slutförvar för radioaktivt avfall, utöver de som planeras och finns i drift idag.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.