Exakt hur många människor som utsätts för människohandel är omöjligt att veta. FN har uppskattat antalet till mellan 700.000 och fyra miljoner – varje år. Bara till Västeuropa kommer uppåt en halv mijon kvinnor och barn om året.
Handeln med människor är en av de mörka sidorna med den ökade globaliseringen och öppnare gränser. De flesta experter anser att handeln ökat kraftigt på senare år.
Handeln är mycket lönsam och svår att komma åt. Den organiserade brottsligheten ligger ofta bakom smugglingen, som beräknas omsätta flera miljarder dollar varje år. Människohandlarna löper dessutom mindre risk att åka fast jämfört med dem som sysslar med smuggling av vapen eller narkotika.
Lag mot människohandel
De senaste åren har dock länder och organisationer allt mer fått upp ögonen för problemet, och en rad handlingsplaner har lanserats.
I Sverige infördes 2002 en lag som förbjuder handel med människor för sexuella ändamål. 2004 utvidgades lagen till att gälla alla typer av människohandel. Brottet kan ge upp till tio års fängelse. Ett fåtal personer har dömts för människohandel för sexuella ändamål. Ingen har ännu dömts för att ha smugglat människor till slavarbete – trots att experter anser att detta förekommer även i Sverige.
I Europa kommer huvuddelen av traffickingoffren från Östeuropa eller staterna i före detta Sovjetunionen. En del kommer även från Västafrika och Sydostasien. De flesta säljs till sexhandeln, men en mindre andel säljs som billig arbetskraft till främst hushåll och jordbrukbruk.
-Sverige är inte ett av de störra destinationsländerna för vare sig trafficking för prostitution eller för arbetsexploatering. Men självklart måste vi vara så öppna att vi ser att det är ett problem även här, säger Fredric Larsson på Internationella migrationsorganisationen till Aktuellt.
Offren luras ofta med löften om utbildning eller välavlönade arbeten i städerna eller utomlands. Även regelrätta kidnappningar av offer förekommer.
När personen väl lurats iväg från sitt hem hamnar han eller hon i en hopplös situation. Människohandlaren lägger oftast beslag på pass och andra identitetshandlingar. Ibland hålls offren inlåsta, och hot och våld är vanligt förekommande. Dessutom befinner sig de flesta offer för människohandel som illegala invandrare i landet de förts till, vilket gör det svårt för dem att kontakta polisen.
Hölls inlåst
En av dem som lurats till slavarbete i Sverige var Salee Charatanyaki från Thailand, som utlovats ett välbetalt arbete här. Hon hölls enligt egna uppgifter i fyra år fången i en källare i Kungsbacka och tvingades arbeta som sömmerska sju dagar i veckan, för nästan ingen lön alls. Salee kom ut först sedan hon befriats av en bekant till hennes forna arbetsgivare.
Händelsen polisanmäldes, men det ledde bara till att Salee själv avvisades eftersom hon befunnit sig illegalt i Sverige. Efter att Sveriges Radios program Kaliber granskat fallet återupptogs dock förundersökningen. Både Salle och hennes arbetsgivare dömdes senare till böter för brott mot utlänningslagen. Men något åtal mot arbetsgivaren för olaga tvång blev det aldrig.
För Salee slutade gick det dock väl till slut – hon fann kärleken i Sverige och har nu fått uppehållstillstånd för både sig själv och sina två döttrar.
Hon är dock ett undantag – för den stora majoriteten av människohandelns offer slutar historien inte lika lyckligt.
Karin Holmertz
Källor: FN, Unicef, Röda Korset, EU-parlamentet, Brottsförebyggande rådet, ”I slaveriets kedjor – om trafficking” av Kristin Fahlberg