Efter en timme bröts sändningen där Ukraina spelade mot Wales för en biljett till VM. Fotbollsdramat ersattes för de ukrainska tittarna av rysk stats-tv. Ett i raden av de över 400 hackerattacker som drabbat Ukraina de senaste månaderna. Av det allvarligare slaget var ett angrepp mot landets elnät, som avvärjdes innan det hann göra 2 miljoner ukrainare strömlösa.
– Vi har erfarenhet av cyberhot, Ukraina har blivit en slags övningsområde för cybervapen, konstaterar Victor Zhora som är på Sverigebesök för att träffa svenska cybersäkerhetsexperter.
2015 slogs delar av elnätet ut. 2017 var man i epicentrum av en massiv cyberattack som även drabbade företag i utlandet. Vid sidan av det fysiska kriget som började redan 2014 i Krim så har man alltså de senaste åren fått rejält med övning på cybersidan också.
– När vi förstod att full invasion var på gång i slutet av vintern så var vi medvetna om cyberhoten som skulle stödja operationen.
”Finns risk för cybervapen”
Vid sidan av enskilda attacker mot infrastruktur såsom telekom och elförsörjning, så handlar det ofta om cyberangrepp som koordineras med militära attacker.
– Som när myndighetssajter attackerades samtidigt som missilerna slog ned i Odessa. Man vill uppnå en psykologisk effekt, ge känslan av övertag både i den fysiska och den virtuella världen.
Många experter befarade värre digitala skador än vad Ryssland förmått så här långt. Har man överskattat den ryska cyberangreppsförmågan?
– De kan ställa till stor skada, men nu är det väldigt mycket cyberangrepp mot Ryssland också, så de måste jobba även med försvar vilket binder upp en hel del av deras resurser, svarar Marcus Murray, IT-säkerhetsexpert på Truesec.
Hur ser du då på risken för cyberangrepp mot Sverige under Nato-ansökan?
– Det tar tid för ryssarna att ställa om, och sikta på Sverige istället. Men om det blir en utdragen ansökan, på grund av Turkiet, så finns det en risk att de hinner och tycker det är värt att använda cybervapen som ett verktyg för att påverka vår Nato-ansökan.