Totalt avverkades 36 000 kvadratkilometer regnskog under förra året, en yta lika stor som Belgien. Mycket större ytor försvann under 2016 och 2017, men då berodde det till stor del på omfattande skogsbränder. Det kan skogarna på sikt återhämta sig ifrån, men inte om de avverkas för jordbruk eller gruvdrift.
Mest regnskog försvann i Brasilien där den nye högernationalistiske presidenten Jair Bolsonaro aviserat att avverkningen kan ökas, just för att ge plats för mer jordbruk och gruvor. För Brasiliens del handlar det om att öka landets redan stora produktion av kött, men även sojabönor. Choklad och palmolja får också ökat utrymme när regnskogarna avverkas.
Hotas av döden
Men även länder som Kongo-Kinshasa, Indonesien, Ghana och Elfenbenskusten avverkade stora mängder regnskog förra året, enligt organisationen Global Forest Watch (GFW). Världens miljöorganisationer har den senaste tiden varnat för att utvecklingen går åt helt fel håll.
– Världens skogar ligger nu på akuten och hotas av död med tusen hugg. Insatser av typen plåster räcker inte. För varje hektar som försvinner så tar vi ett steg närmare ett skräckscenario med okontrollerade klimatförändringar. Flera regeringar och företag försöker stoppa avskogningen, men det räcker inte, sade Frances Seymor från World Resources Institute, en del av GFW, till The Guardian nyligen.
Kortsiktig lönsamhet
En i stort sett enig forskarvärld framhäver att skövlingen av regnskog är fel av flera anledningar. Regnskog binder mycket av den koldioxid som annars hade funnits i luften, men när träden huggs ner försvinner denna förmåga. Den återstående skogen tar upp mindre koldioxid, vilket tillsammans leder till mer koldioxid i luften och därmed till ökad global uppvärmning.
En mycket stor del av världens djurarter och växter lever i regnskogarna och hotas av utrotning när skogarna försvinner. Regnskogarna är avgörande för nederbörden, inte bara i närområdet, utan även i de närliggande regioner som kan räkna med mindre regn när skogarna försvinner. Sist men inte minst är avverkningen ett hot mot de ursprungsbefolkningar som lever i världens regnskogar.
– Orsaken till att så mycket regnskog avverkas är till stor del att lönsamheten på kort sikt är mycket högre än att behålla skogen, säger Øyvind Eggen, och påpekar att vi i Skandinavien och Europa är en del av problemet.
– En stor del av avskogningen drivs av en ökad produktion av jordbruksprodukter som exporteras till Europa. En studie vid Chalmers i Göteborg visade att en sjättedel av maten som konsumeras i Europa kan kopplas till avskogning. Vi konsumenter vill inte att det görs, men för jordbrukare och företag i de här områdena är det billigare att avverka skogen än att vårda jordbruksmarken runt regnskogarna.
Miljöaktivister dödas
Øyvind Eggen framhåller också att det bokstavligen pågår en kamp på liv och död för att behålla regnskogarna.
– Varje vecka dödas lokala miljöaktivister och människor från ursprungsbefolkningarna som kämpar för regnskogarna. Totalt handlar det om 200–300 personer varje år.
För den globala miljörörelsen ligger fokus just nu på Brasilien och Jair Bolsonaro som ibland kallas ”Tropikernas Trump”. Precis som Donald Trump är Bolsonaro uttalad klimatskeptiker och han har de senaste månaderna tagit en rad steg för att utöka möjligheterna att avverka regnskog.
– Vi trodde faktiskt att Brasilien var på rätt väg, men det tog slut med Bolsonaro. Redan innan han har ändrat lagstiftningen så ser vi en massiv ökning av den illegala avverkningen för folk räknar med att de inte kommer att bli straffade.
Öka medvetenheten
Regnskogsfondet har fem av de norska miljöorganisationerna som huvudmän, men finansieras av den norska staten. Förra året kunde Regnskogsfondet satsa tre miljarder norska kronor på projekt kopplade till världens regnskogar. Øyvind Eggen har bara lovord för miljömedvetenheten hos svenska konsumenter och i grannlandet följer man noga den svenska debatten om flyg- och köttskam.
– Men möjligtvis är det många i Sverige som inte ser den direkta kopplingen mellan konsumtionen och regnskogarna. Det handlar särskilt om palmoljan i livsmedel och sojan som krävs för köttproduktionen även i Sverige. Som land kan Sverige också göra mer för att rädda regnskogarna.