Det är de första som ställs inför åtal av de närmare 1 200 personer som fortfarande är frihetsberövade efter upploppet. Bland anklagelsepunkterna står bland annat väpnad kriminell sammanslutning och våld mot demokratiska staten.
– Vi är angelägna att dessa handlingar aldrig upprepas igen, säger åklagaren Augusto Aras.
Samtidigt har fler än 800 av de frihetsberövade personerna ställts inför häktningsförhandlingar, enligt åklagarmyndigheten.
Tusentals anhängare till ex-presidenten Jair Bolsonaro tog sig in i presidentpalatset, kongressen och högsta domstolen. De krossade fönster och möbler, förstörde konstverk och klottrade budskap som uppmanade till en militärkupp.
Säkerheten stärks
Säkerheten vid myndighetsbyggnaderna har sedan dess förstärkts. Den bataljon av militärpoliser som ansvar för säkerheten ska permanent fördubbla sin styrka till 500 poliser, meddelar den tillförordnade distriktsguvernören Celina Leao på måndagen.
Leao har hoppat in för Ibaneis Rocha, som utreds för möjliga kopplingar till upploppen och blivit entledigad från sina uppgifter i 90 dagar.
President Luiz Inácio Lula da Silva och hans justitieminister har båda sagt att oroligheterna sannolikt inte kunde ha inträffat utan hjälp inifrån, däribland från säkerhetsstyrkorna.
Utreder organisatörer
Myndigheter har inlett en undersökning av vem eller vilka som gjorde det möjligt för radikala Bolsonaroanhängare att genomföra stormningen.
Bland annat har Bolsonaros före detta justitieminister Anderson Torres gripits i samband med utredningen.
Även Bolsonaro utreds för anstiftan till upploppen. Han befinner sig i USA och har själv förnekat all inblandning.