Rättegången mot henne drog igång för nästan tre år. Kvinnan bor i dag på ett ålderdomshem i norra Tyskland och har förts till domstolen i sin rullstol. På grund av hennes låga ålder vid tiden för brotten har hennes fall prövats i en ungdomsdomstol och straffet blev därför ungdomsvård i två år.
Domen är villkorlig vilket gör att hon inte kommer sitta av straffet. 1943 var hon 18 år och jobbade som sekreterare åt chefen för nazisternas koncentrationsläger Stutthof utanför Gdansk i nuvarande Polen.
Visste vad som pågick
För att kunna skapa sig en egen bild av platsen reste rätten även dit och höll en del av rättegången vid byggnaden som 99-åriga Irmgard Furchner jobbade i. Från hennes arbetsplats kunde man se både gaskammaren där fångar gasades ihjäl och ugnarna som man sedan brände kropparna i.
Under rättegången har flera vittnen berättat om den ständiga stanken av kroppar som brändes, även utomhus när ugnarna var fulla. Domstolen drar slutsatsen att kvinnan måste ha vetat vad som pågick i lägret. Dels genom egna iakttagelser och dels genom att hon som stenograf tog anteckningar under möten som ledningen för lägret höll.
Allt väsentligt som skett i lägret bedöms ha passerat hennes skrivbord. Och hennes arbete som sekreterare hjälpte därför nazisterna att döda tusentals människor, resonerar domstolen.
”Ledsen över allt som hänt”
Kvinnan själv har inte sagt så mycket under processen. I slutförhandlingen i den lägre instansen för två år sedan uttalade hon sig för första gången.
– Jag är ledsen över allt som hänt. Jag ångrar att jag var i Stutthof under den tiden. Mer kan jag inte säga, sade Irmgard Furchner då.
Rättegången, som kan ha varit den sista som hålls mot anställda i koncentrationslägren, har också ifrågasatts på grund av kvinnans höga ålder, att brotten ligger 80 år tillbaka i tiden och att hon inte varit direkt delaktig i själva dödandet.
