James Bond; stilikon eller patriarkal kvarleva? Kanske ligger det i betraktarens öga, men en sak som är säker är att Ian Flemings agent, så som han möter läsaren i böckerna, knappast ägnar utseendet någon större uppmärksamhet. Här är det istället den slitne, orakade, hårt drickande och ständigt mörbultade mannen i hennes majestäts hemliga tjänst som möter läsaren. Med filmerna blev det en helt annan femma. När de första bondfilmerna med Sean Connery i huvudrollen gjorde succé på 1960-talet, berodde framgången till stor del på societetslivet så som det framställdes på duken.

Uppnåelig dröm för medelklassen

Rökfyllda casinon, snabba bilar och resor till exotiska platser började komma inom räckhåll för Europas och USA:s växande medelklass. För många unga män blev James Bonds livsstil (kulor och skurkar förutan) därför en drömtillvaro, svår men inte omöjlig att uppnå. Roger Moores rollgestaltning tog denna utveckling ett steg längre. Plötsligt blev handlingen snarast ett bihang till Roger Moores eleganta kostymer och precist höjda ögonbryn. Pierce Brosnan följde i Moores tradition, Daniel Craig mera i Sean Connerys.

På Barbican Centres nya utställning ”Designing 007” i London kan besökarna nu se mode, scenografier och design från ett halvt sekel av Bondfilmer. Här finns växlingar i Bonds smokingmode, liksom några av de mer udda specialleksaker som Q ständigt sätter i händerna på sin oansvarige kollega. Men här finns också bondbrudarnas festblåsor och installationer som visar några av filmernas exotiska inspelningsplatser. Kanske kan man säga att Bondvärldens estetik når vägs ände med den nya utställningen, som lika gärna kunde bära titeln ”Från drömvärld till museiföremål”. Men som sagt... allt ligger i betraktarens öga.