Till år 2022 ska Tyskland ha avvecklat kärnkraften. Förbundskansler Angela Merkels regeringskoalition – kristdemokratiska CDU, dess bayerska systerparti CSU och Fridemokraterna (FDP) – enades efter nattmangling tidigt på måndagen om en tidtabell.

Tyskland blir därmed den första stora industrination som överger kärnkraften. Överenskommelsen innebär också bland annat att man ska minska elförbrukningen med tio procent före 2020.

Ingen omstart

Efter kärnkraftsolyckan i Japan, som var följden av jordskalvet och tsunamin den 11 mars, backade Merkel från ett beslut förra året om att förlänga livslängden för landets återstående 17 kärnkraftverk i drift.

Dessutom stoppades de sju äldsta reaktorerna tillfälligt.

Miljöminister Norbert Röttgen säger nu att de reaktorer som stängdes direkt inte kommer att startas om.

Ett av de fyra bolag som driver tyska kärnkraftverk är Vattenfalls tyska dotterbolag. Vattenfall har majoriteten i kärnkraftverken i Brunsbüttel och Krümmel. Dessa har stått stilla sedan 2007 och kommer inte att startas om.

Industrin rasar

Koalitionen kan sägas ha befolkningen i ryggen – uppemot 160 000 människor demonstrerade över hela Tyskland i helgen för ett kärnkraftssnabbstopp. Men näringslivet är kritiskt.

Industrins protester har de senaste dagarna vuxit till ett fördömande vrål sedan man förstått att regeringen trots inre splittring faktiskt menar allvar.

De snällaste omdömena gör gällande att regeringens kovändning är ”våldsamt känslostyrd”.

Andra reaktioner talar om ”bristande rationalitet” ”och dåligt planerad kovändning”, medan energijätten RWE hotat med domstolsprocess.

Starka symbolord

Nyckelbegreppet i debatten är ”die Energiewende”, ungefär energivändpunkten.

Bara ordet ”Die Wende” har en enorm symbolverkan eftersom det är den gängse historiska beteckningen för den utveckling i det forna Östtyskland som ledde till murens fall och Tysklands återförening. Den största händelsen i Tysklands historia efter andra världskriget.

TT