Beslutet i Högsta domstolen på torsdagsförmiddagen, lokal tid, är ett stort bakslag för Donald Trump. Efter en flerårig juridisk strid har nu landets högsta juridiska instans slagit fast att presidenten är skyldig att lämna uppgifter om sin privatekonomi till åklagarmyndigheterna i New York.
”För 200 år sedan slog en av vår domstols stora jurister fast att ingen medborgare, inte ens presidenten, kategoriskt står över den allmänna skyldigheten att överlämna bevisning när det begärs inom ett straffrättsligt förfarande”, skriver rätten i sitt utslag.
Sju av nio domare gick på New Yorks linje.
Kongressen får avslag
Samtidigt som Högsta domstolen slår fast att åklagarmyndigheten i New York har rätt att ta del av dokumenten ogiltigförklarar den en tidigare dom som slog fast att demokratiskt kontrollerade kommittéer i kongressen skulle få tillgång till skattedeklarationerna. Den delen av ärendet skickas nu tillbaka till lägre juridisk instans.
Donald Trump är den förste amerikanske president sedan Richard Nixon på 1970-talet som nekat att offentliggöra sina deklarationer, vilket eldat på spekulationer om eventuella ekonomiska oegentligheter. Trump har styvnackat vägrat och hans advokater har överklagat varje utslag som gått emot presidenten.
Distriktsåklagare i New York har begärt insyn i Donald Trumps deklarationshistorik sedan 2011, som en del av en utredning kring betalningar gjorda av Michael Cohen, presidentens tidigare personliga advokat, till två kvinnor som påståtts ha haft sexuella relationer med den amerikanske presidenten.
Försenat beslut
Högsta domstolen diskuterade ärendet i maj – på distans, för att minska smittspridningsrisken. Rätten förväntades meddela sitt utslag i maj, men beslutet har blivit försenat.
På förhand tycktes flera omständigheter tala till Trumps fördel
Att Högsta domstolen beviljat prövningstillstånd ansågs indikera att den övervägde att gå emot de lägre instansernas utslag. Dessutom har Trump under sin tid i Vita huset kunnat utse två nya domare, vilket innebär att rätten har en konservativ majoritet.
Den 3 november väljer USA president. Högsta domstolens utslag förväntas få stor betydelse i valrörelsen.
Högsta domstolen i USA
Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington D C. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande makten (kongressen). I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är förenliga med USA:s grundlag.
Domstolen har nio medlemmar. Nya domare nomineras av presidenten och måste godkännas av en majoritet av senatens ledamöter. Domarna innehar ämbetet på livstid men kan pensioneras på egen begäran.
När HD:s domare kategoriseras som ”konservativa” eller ”liberala” åsyftas främst synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker förenklat att lagtexten ska tolkas strikt medan de liberala generellt anser att aktuella förhållanden får spela in. Detta har stor betydelse när mål som rör exempelvis preventivmedel, religionsfrihet och vallagar avgörs.
Källor: Supremecourt.gov, AFP med flera