Om bara 20 år kan Arktis vara isfritt på sommaren. Avsmältningen sker snabbare än vad forskarna hade trott. Därmed växer ett helt nytt landskap fram när permafrosten släpper, nya farleder plötsligt öppnar upp för fartygstransporter och Arktis rikedomar blir möjliga att exploatera. En tredjedel av världens totala reserver av naturgas och 13 procent av världens oljereserver antas finnas i Arktis.
Två visioner om Arktis framtid står nu mot varandra- de som vill bevara det som ett lågexploaterat område, tillgängligt för forskning och turism och de som ser chanserna till nya energikällor.
USA det stora frågetecknet
Den stora frågan är hur USA kommer att ställa sig. Kommer USA, vars president Donald Trump sagt att klimatförändringarna är ett ” påhitt av kineserna” att dela övriga länders oro över forskarnas larmrapporter över vad som sker på Arktis?
Enligt rapporten kommer smältande isar och en permafrost som släpper kosta Arktis länder enorma belopp. Redan rapporteras om kollapsade vägar, skogsbränder och svältande renar som en följd av det nya, milda klimatet.
LÄS MER: Tinande permafrost hotar både natur och människor
Trumps vallöfte dröjer
USA företräds av utrikesminister Rex Tillerson som själv sagt att klimatförändringarna är en ”realitet”. Alla länder som skrivit under FNs nya klimatavtal väntar med spänning om USA kommer göra allvar av Trumps vallöfte att lämna Parisavtalet eller stanna? Flera gånger har det ryktats att ett besked är på väg.
Det faktum att beskedet dröjer har satt fart på spekulationerna att Trump ändrat sig och kommer låta USA förbli kvar i klimatavtalet. Däremot river han nu metodiskt upp miljölagar som hindrar satsningar på olja och kol på hemmaplan.
Sverige vill se att gasen blir kvar i marken
När ministermötet på torsdagen inleds i Fairbanks, Alaska finns utrikesministrarna från de åtta länderna i Arktisregionen med vid bordet. Sverige representeras av utrikesminister Margot Wallström.
Sveriges linje är, enligt uppgifter till TT, att även om varje land har rätt att exploatera sina resurser som ligger inom landets gränser så är den svenska linjen att olja och gas helst ska stanna i marken.
LÄS MER: Arktis isfritt om 20 år – 10 år tidigare än befarat
Ny förhandlingssituation
Med vid bordet är också Rex Tillerson, USAs utrikesminister, och före detta vd i oljebolaget Exxon samt Sergej Lavrov, Rysslands utrikesminister. Länderna ligger just nu i konflikt med varandra, bland annat om Syrienkriget men på det här toppmötet kan de komma att göra gemensam sak. Den nya USA-administrationen erkänner inte de pågående klimatförändringarna och de står heller inte högt upp på Rysslands lista över prioriterade frågor.
Enligt uppgifter som redan läckt ut så har USA-administrationen krävt att alla skrivningar som hänvisar till FN:s klimatavtal, Parisavtalet stryks. För länderna i Arktis är det en en helt ny förhandlingssituation jämfört med när Barack Obama var president. Ett av Obamas sista miljöbeslut var att införa ett förbud att borra efter olja på amerikansk mark i Arktis. Beslutet sades gälla för all framtid och Kanadas nya premiärminister Justin Trudeau införde samtidigt ett förbud att borra också på kanadensisk mark.
LÄS MER: Oro över hur Trumps klimatpolitik slår mot Arktis
Konflikt kring exploateringen
Men Donald Trump har nu upphävt Obamas miljölag och öppnat för exploatering av olja och gas i Alaska. Att tillåta exploatering av olja, kol och gas på allmän, statlig mark var ett av Donald Trumps vallöften.
Arktiska rådet bildades av ländernas miljöministrar 1987 och har framgångsrikt samarbetat kring hur man bland annat ska kunna hantera oljeutsläpp och bevara biologisk mångfald.
Det kommer bli svårt för de andra mer miljöengagerade nationerna Sverige, Finland, Kanada, Danmark, Island och Norge att föra fram en klimatanpassad strategi för Arktis. Både Ryssland och USA vill exploatera Arktis. Där vissa länder tolkar smältande isar som en maning att låta fossila energikällor som olja och kol förbli i marken ser andra länder nya jungfruliga områden att exploatera för att kunna förse sina industrier med inhemsk produktion av olja och gas.
Arktis framtid är mer osäker än någonsin.