Valresultatet visar att chilenarna är trötta på den mittenpolitik som präglat landets nutidshistoria. De traditionella maktpartiernas kandidater kommer nu bara på fjärde och femte plats. Och för första gången sedan demokratins återkomst 1990 finns varken centervänstern eller centerhögern med i den andra omgången.
Två tydliga alternativ står mot varandra
Boric är en före detta studentledare som varit pådrivande i arbetet med en ny konstitution. Han kräver att staten ska ta ett större ansvar för sjukvård och utbildning och vill se höjda skatter för företag och höginkomsttagare. Boric har samtidigt gjort sig känd för att vara en pragmatiker och kritiserar öppet länder som Kuba, Venezuela och Nicaragua.
Kast fick bara åtta procent av rösterna i förra presidentvalet och förknippades länge mest med sin positiva syn på generalen Pinochets styre. Kast jämförs ofta med Brasiliens president Bolsonaro och vill bland annat bygga en barriär i öknen i norr för att stoppa illegal invandring och är motståndare till abort och genusperspektiv i skolan.
Kast favorit inför andra omgången
Boric är starkast i huvudstaden Santiago och andra storstäder med många unga väljare och Kast har uppnått ett mycket bra valresultat i norra och södra Chile. I norr har hans budskap om att sätta stopp för invandringen varit nyckeln till framgång och i söder finns ett utbrett stöd för Kasts löften om lag och ordning med hårda tag mot ursprungsbefolkningen mapuches uppror.
De tre högerkandidaterna samlar tillsammans över 50 procent av rösterna vilket gör Kast till favorit inför andra valomgången i december. Men det är en månad kvar till avgörandet och mycket kan hända. För Kast och Boric gäller det nu att vinna mittenväljare och att försöka mobilisera den halva av befolkningen som stannade hemma i första omgången.
Där och då kändes förändring oundvikligt
Jag var själv på plats i Chile under 2019 när miljontals chilenare gick ut på landets gator för att protestera mot president Piñera och kräva större jämlikhet. Just där och då kändes det oundvikligt att Chile skulle förändras i grunden. Och i oktober 2020 röstade hela 78 procent för att ersätta konstitutionen från Pinochets tid. Valet till den församling som ska skriva den nya konstitutionen vanns sedan klart av vänstergrupper.
Men proteströrelsen har också satt i gång andra krafter. Nattens resultat speglar att långt ifrån alla chilenare ser positivt på löftet om en omvandling av landet. Tvärtom har mer konservativa delar av samhället blivit rädda för utvecklingen – känslan av anarki på landets gator, misstänksamhet mot ökande invandring och oro för snabba förändringar av traditionella könsroller.
Historiskt vägval för Chile
Presidentvalet i Chile kommer få stor betydelse för hela Latinamerika där protestvågen och coronakrisen skakat om det politiska systemet i regionen. Stora och viktiga länder som Brasilien och Colombia går till val nästa år och mycket tyder på att vi kommer få se polariserade valkampanjer som liknar den i Chile.
Chile står nu inför ett historiskt vägval. En ung vänsterledare med bakgrund i studentrörelsen som stöttar gatuprotesterna och arbetet med en ny konstitution för att förändra samhället i grunden. Eller en djupt kristen niobarnsfar som uttryckt sig positivt om militärdiktaturen och vill se hårda tag mot proteströrelser och brottslighet.