Lirafallet beror på att Erdogan under helgen sparkade centralbankschefen Naci Agbal, som på mindre än fem månader lyckades vinna marknadens förtroende och hyllades av utländska investerare.
Så varför gav Erdogan honom sparken?
Höga räntor ideologisk käpphäst för Erdogan
Allting kokar ner till president Erdogans envisa kamp mot höga räntor. Trots att ekonomisk expertis menar att det är ett dåligt recept för Turkiets ekonomi, som lider av hög inflation.
Den sparkade centralbankschefen följde experternas väg och höjde räntan, varpå liran stärktes och utländska investerare strömmade till.
Men det fick inte Erdogan att komma på andra tankar. Höga räntor påstås vara “roten till allt ont”. Det är en ideologisk käpphäst som han ständigt återkommer till. Hans närmaste krets talar ofta om ett “krig mot räntelobbyn” och regeringstrogna tidningar utmålar kritiska ekonomer som landsförrädare.
Den senaste tiden har Erdogan verkligen varit på offensiven och centralbankschefen är inte ensam om att få känna av presidentens kompromisslöshet.
I helgen kom nyheten om att Turkiet lämnar Istanbulkonventionen, som förbinder länder att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det har väckt skarp kritik från omvärlden, till och med Joe Biden kritiserade beslutet.
Det blev inte bättre av att Turkiet motiverade beslutet genom att anklaga konventionen för att “normalisera homosexualitet”.
Tydlig signal från Erdogan
Förra veckan inleddes också en process att förbjuda det prokurdiska partiet HDP, Turkiets tredje största parti. Vilket väckte en våg av kritik från bland annat Sverige.
Signalen från Erdogan är tydlig. Han går till attack på alla fronter och vägrar vika sig för någon. Omvärldens invändningar är inget hinder, snarare fungerar det som ett kvitto på nationalistisk stridsvilja som väcker uppslutning i supporterlägret.
Mycket tyder på att Erdogan räknar kallt med “kulturkrig” mot liberalt sinnade medborgare, en strid som bara gynnar honom i det konservativa Turkiet.
Men den dåliga ekonomin är farlig för Erdogan. Hög arbetslöshet och växande fattigdom riskerar att bli allvarliga problem för honom i nästa presidentval om två år.
Frågan är om det då hjälper att förbjuda tv-kanalerna att visa besvärande växelkurser.