Presskonferensen hölls med anledningar av en vitbok från det kinesiska försvarsdepartementet. I vitboken anklagar Kina USA för att underminera den globala stabiliteten genom att utöka sin försvarsbudget och fortsätta stötta Taiwan. Förra veckan godkände USA:s utrikesdepartement en möjlig vapenexport till Taiwan till ett värde av 2,2 miljarder dollar. Enligt vitboken har Taiwanfrågan blivit mer akut för Kina, och den säger också att krafter inom Taiwan som arbetar för att landet ska vara fortsatt självständigt är det största hotet mot fred och stabilitet i Taiwansundet.
Bland de högst prioriterade frågorna listar departementet att få bukt med ”Taiwans oberoende” och att bekämpa vad det anser är separatistiska krafter i Tibet och Xinjiang.
”Vi kommer inte låta Hongkong fläckas”
Under presskonferensen fick försvarsdepartementets talesperson Wu Qian också flera frågor om situationen i Hongkong. På frågan om Kina kan tänka sig att agera militärt på protester i Hongkong svarade Wu Qian:
– Några få extrema demonstranters uppförande har utmanat centralregeringens auktoritet, och testat gränserna för principen ”ett land två system”, och detta är omöjligt att tolerera. Vi kommer inte att låta Hongkong – Österns pärla – fläckas. Det finns en tydlig regel för denna situation i Hongkongs grundlag artikel 14 kapitel 3.
I den citerade lagen står det att den kinesiska militären kan ingripa på begäran av Hongkongs regering. Försvarsdepartementet säger alltså att initiativet skulle behöva komma från Hongkongs Pekingtrogna ledning. Men Carrie Lam och hennes ministerråd har visat stor beredvillighet att förutse Pekings vilja. Till exempel har de tagit initiativ till att låta centralregeringen i Peking tolka vissa paragrafer i Hongkongs grundlag.
Hongkong nära knutet till Taiwan
Svaret från försvarsdepartementet kan tolkas som att Kina öppnar för en eventuell militär insats i Hongkong, eftersom Hongkongs regering mer eller mindre är tillsatt av Peking.
Folkets befrielsearmé, den kinesiska militären, är direkt underställd Kommunistpartiet, via den Centrala militärkommissionen, där president Xi Jinping är ordförande. Folkets befrielsearmé har en garnison stationerad i Hongkong, sedan övertagandet 1997. Men de har liten närvaro i stadsbilden, och militärens personal rör sig inte fritt i Hongkong. Under brittiskt styre hade militären en tydligare närvaro i samhället.
Ett land, två system
Vitboken behandlade i första hand Taiwan, en region som Kina anser är kinesisk, men som i praktiken är självstyrande. I ljuset av den senaste tidens händelser i Hongkong, med stora folkliga protester mot ett brett spektrum av företeelser som kan beskrivas som kinesisk inblandning i staden, och Taiwans publika stöd av Hongkongkinesernas krav på demokratiska fri- och rättigheter, får vitboken även betydelse för Hongkongs framtid. Och Hongkongs situation är nära knuten till Taiwan på mer än ett sätt. Kinas anspråk på de båda områdena skiljer sig åt till både historia och maktförhållande. Taiwans historia som tillflyktsort för den förlorande sidan i det kinesiska inbördeskriget ger önationen ett högre symbolvärde som ett slags alternativt Kina. Och Hongkong lyder redan formellt under kinesisk överhöghet. Men just därför kan utvecklingen i Hongkong ses som en modell över hur Taiwans framtid kan se ut. Till och med principen ”Ett land, flera system” var från början en idé som Kinas då högste ledare Deng Xiaoping formulerade med tanke på Taiwan.
Enligt den engelskspråkiga Hongkongtidningen South China Morning Post innebär försvarsdepartementets hänvisning till Hongkongs grundlag att Peking flyttar upp retoriken några snäpp. Tidning citerar den politiske kommentatorn Johnny Lau Yui-siu, som säger att standardsvaret från Folkets befrielsearmé på samma fråga under lång tid istället varit att garnisonen i Hongkong aldrig skulle ingripa i Hongkongs interna affärer.