I april 2018 ledde Nikol Pasjinian, en före detta journalist och politisk fånge, protester i Jerevan som slutade med att han fredligt tog makten från den då Rysslandsstödda regeringen. “Sammetsrevolutionen” betraktas som en milstolpe i Armeniens historia. Ett stort kliv i demokratisk riktning och bort från årtionden av oligarkstyre med utbredd korruption.

Men nu riktas folkmassornas slagord mot Nikol Pasjinian själv. “Nikol, förrädare” ropar talkörerna samtidigt som Armeniens militär kräver hans avgång. Ett krav som Pasjinian kallat för kuppförsök.

Ilskan mot Pasjinian har kokat ända sedan det sex veckor långa kriget mot Azerbajdzjan förra året, som slutade med ett katastrofalt nederlag för Armenien.

Tusentals soldater och civila förlorade livet på båda sidor och omkring hundratusen armenier fick fly från sina hem.

I många armeniers ögon var det ett svek av Nikol Pasjinian att i november 2020 skriva under fredsavtalet, som tvingade Armenien att överlämna stora landområden i den omtvistade regionen Nagorno-Karabach.

Armeniens regeringskris har eskalerat ytterligare då demonstranter stormat regeringsbyggnader på måndagen. Samtidigt har Nikol Pasjinian kallat ut sina anhängare på gatorna för att visa sitt stöd för den folkvalda regeringen.

Med styrkemätning mellan regeringens kritiker och anhängare på gatorna och militära intriger bakom kulisserna är Pasjinian politiska framtid milt sagt osäker.

Men det är inte bara landets ledarskap som står på spel. Utvecklingen är också ett stort bakslag för sammetsrevolutionens nyfödda demokratirörelse, som hoppas på att slå in Armenien på en väg bort från korruption och beroendet av Moskva.

Många i Armenien drar slutsatsen att den svidande krigsförlusten var priset Armenien fick betala för att försöka bli mer demokratiskt och oberoende från Ryssland. Ett auktoritärt styre med uppbackning från Moskva framstår som tryggare i jämförelse. Många armenier är också djupt besvikna på USA och EU:s uteblivna stöd under konflikten.

Krigsnederlaget har samtidigt gjort Armenien ännu mer beroende av Ryssland militärt. Fredsavtalet medlades av Ryssland och freden i Nagorno-Karabach övervakas av ryska styrkor.

Det sägs att vägen till helvetet är kantad av goda föresatser. Det är kanske väl magstarkt att påstå att sammetsrevolutionens intentioner barkar mot helvetet. Men om Pasjinian överhuvudtaget ska överleva politiskt lär han få byta ut den mjuka sammeten mot hårdare material.

Oavsett om Pasjinian håller sig kvar eller inte ser det dystert ut för demokratiutvecklingen i Armenien.