När jag berättar att jag kommer från Sverige brukar det väcka drömska blickar hos argentinarna. Fram väller en romantisk bild av ett idylliskt välfärdssamhälle – med stark ekonomi och välfungerande institutioner. En perfekt motpol till den stukade självbilden av Argentina som ett land lamslaget av evig ekonomisk kris, hög inflation och politisk polarisering.
Men någonting har hänt. Plötsligt hör vänner och bekanta av sig med frågor om svensk krishantering. Sverige har förvandlats till ett slagträ i diskussionen om hur Argentina ska möta pandemin. Bakom debatten döljer sig en enkel men svårsmält sanning – det är lätt att utlysa en karantän men väldigt svårt att ta sig ur den.
Kraftfulla åtgärder i Argentina
När coronaviruset slog till med full kraft mot Sydeuropa och dödstalen sköt i höjden började varningsklockorna ringa på andra sidan Atlanten. Många argentinare har familjeband till Italien och Spanien – att undvika en liknande tragedi blev högsta prioritet för den argentinska regeringen och landet var ett av de första i Latinamerika med att stänga sina gränser och utlysa karantän. Att rädda människoliv skulle alltid komma före ekonomiska prioriteringar.
President Fernández kraftfulla åtgärder stärkte hans ställning, vann stora delar av befolkningens stöd och tvingade oppositionen att hålla låg profil – i alla fall till en början. Men karantänen har förlängts gång på gång. Veckor blev till månader och allt fler frågar sig nu hur länge undantagstillståndet ska fortgå.
Pandemin är långt ifrån över
Oroliga barnpsykologer varnar för utegångsförbudets långsiktiga konsekvenser och socialarbetare i utsatta områden flaggar för att andra sjukdomar som denguefeber och tuberkulos glöms bort när allt fokus riktas mot covid-19. Bland företagare höjs samtidigt röster för att börja öppna upp samhället och få igång ekonomin. Och när de ska ge exempel på hur en sådan modell skulle kunna se ut pekar de på Sverige.
Men presidenten är inte redo att häva den karantän som råder sedan 20 mars. Vissa lättnader införs från och med måndag men i stort fortsätter den nuvarande strategin. Under sitt tal till nationen visade Fernández nöjt upp siffror som berättar att Argentina klarat coronakrisen bättre än grannländerna – drygt 5 500 bekräftade fall och knappt 300 döda hittills.
Problemet är att pandemin är långt ifrån över. Och när antalet döda görs till måttstock för framgång är frestelsen stor att låta undantagstillståndet permanentas. Argentinas ekonomiska utsikter – med stora utlandslån och svag tillväxt – var dystra redan innan coronaviruset lamslog världsekonomin. Nu ser det nattsvart ut. Kanske är då ett jämförelsevis gott resultat vad gäller att hålla nere antalet döda i covid-19 den enda seger den argentinska regeringen kan hoppas på och därför tänker göra allt den kan för att leverera.
Sverige som avskräckande exempel
För Fernández blir Sveriges höga dödstal jämfört med grannländerna ett argument för att tysta kritiken mot karantänen. Att Sveriges strategi – rätt eller fel får framtiden utvisa – grundar sig i en helt annan politisk tradition än den argentinska och går ut på att införa åtgärder som kan upprätthållas under lång tid är viktiga nyanser som faller bort när komplexa processer reduceras till politiska poänger.
Med en enkel överslagsräkning som helt bortser från lokala omständigheter kom president Fernández fram till att Argentina skulle haft 13 900 döda i covid-19 om landet valt den svenska vägen. Än så länge stöttar en majoritet av befolkningen presidentens krishantering. Men att använda Sverige som avskräckande exempel är minst sagt komplicerat när de flesta argentinare fortfarande har en mycket positiv bild av det svenska samhället. Och det dröjde inte länge innan de ironiska svaren fyllde sociala medier: ”Snälla låt oss bli som Sverige! Var skriver vi på?”