I fredags attackerade USA 85 mål på sju platser i Syrien och Irak. Attacken var ett svar på drönarattacken mot en amerikansk militärbas den 28 januari i Jordanien, nära gränsen till Syrien.
På lördagskvällen fortsatte attackerna och amerikansk och brittisk militär slog till mot 36 mål på 13 platser i Jemen mot den islamistiska huthirörelsen som den senaste tiden beskjutit fartyg i Röda havet.
Huthirebellerna har hotat med att ”bemöta upptrappning med upptrappning” men Katarina Engberg tror inte den största krigsrisken är huthirebellerna i Röda havet.
En ”större slagväxling mellan Iran och USA” ligger närmare tillhands, även om det inte inte ser ut så nu.
– Det verkar inte troligt idag men det är ju ingen riktigt som har kontroll över över situationen.
”Måste agera när amerikanska soldater dör”
En av anledningarna till USA:s många attacker är att USA:s president måste reagera när amerikanska soldater dödas. Det säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
– Det är tjänstefel om presidenten inte gör det. Presidenten är överbefälhavare och styr mycket av utrikespolitiken. Men Biden är inte intresserad av att dras in i något större militärt engagemang i Mellanöstern, han försöker balansera här.
Balansgång mellan avskräckning och diplomati
USA försöker hitta en balansgång mellan avskräckning och diplomatisk öppning för Gaza, säger Katarina Engberg.
– Det är ju Gazakriget som skapar energin konflikten i Mellanöstern. Så det är diplomatin som amerikanarna måste ta till för att få ner konfliktnivån.
– Där har USA att göra med en komplicerad situation inte minst i förhållande till den israeliska regeringen som inte är så lätt att styra i sin krigföring i Gaza.