De ständiga strömavbrotten, arbetslösheten och kriminaliteten slår som hårdast mot den fattiga delen av den svarta befolkningen. Samtidigt ser dessa människor korruptionsskandal efter korruptionsskandal explodera inom ANC:s toppskikt.
– Partiet är perfekt. ANC är perfekt som struktur, det är somliga individer som är korrupta, sa ANC:s talesperson Pule Mabe när jag träffade honom på ANC-konferensen tidigare samma dag.
Ett politiskt Vatikanstaten
Pule Mabe håller hov framför kamerorna ena sekunden och låter sedan folk vänta i timmar på att få audiens, medan han läser tidningen och fikar. Det är som om han representerade ett heligt kungadöme – ett politiskt Vatikanstaten inom Sydafrika. Komplett med ikoner och allt. Men utanför kungadömets höga murar, i den verkliga världen, faller Sydafrika långsamt samman.
Jag passerar den gamle frihetskämpen Walter Sisulus hus och fortsätter förbi fotbollsstadion där Nelson Mandela 1990 höll sitt första tal i Johannesburg efter fängelseåren. Jag var där 2013 på minnesceremonin när Mandela hade avlidit.
Det var då den ökände teckentolkaren stod och viftade i bild när presidenter och premiärministrar talade, helt obegripligt för döva runt om i världen. Han kunde knappt teckenspråk. Istället led han av psykisk sjukdom och hade varit misstänkt för en rad våldsbrott. Hur han fick jobbet är en gåta, precis som det är besynnerligt att så många andra svindlare fått statliga kontrakt genom sina ANC-kontakter.
”Partiet är perfekt.”
Många om sin framtid
Jag tror Pule Mabe har helt fel. ANC är sina medlemmar och ledare, och mängder av ledare och medlemmar är korrupta. Organisationen har gått vilse i myten om sig själv. Partiets egenvärde svävar långt över befolkningen. Folket får ingå enbart när det närmar sig val.
Men en ny generation har vuxit upp som ser sina liv och möjligheter slås i spillror. För dem räcker inte svartvita upprorsbilder för att rösta på ANC. Det är historia för dem. Unga i Sydafrika är mer måna om att vårda sin framtid än landets historia.
Och jag tror att det är räddningen för Sydafrika. Det är dags att släppa Mandela fri från dagspolitiken. Hade Mandela ens röstat på ANC om han vore vid liv? Flera av de stora namnen bland veteranerna har lämnat partiet.
ANC har gång på gång visat att de har svårt att reformera sig själva. Och nu börjar de få betala. I lokalvalen förra året hamnade ANC för första gången under 50 procent. En kalldusch för partiet, men frågan är om de vaknade?
Djupt splittrat parti
De nationella valen hålls 2024 och ANC är ett djupt splittrat parti. ANC-ledarens roll har alltid varit något av en domptörs, en lejontämjare som ska försöka hålla fraktionerna någorlunda på mattan. Men nu är det öppet krig mellan Ramaphosas gäng och Jacob Zumas anhängare.
Det lär inte bli en vacker kamp. Och ett Sydafrika som alltmer söker politisk pluralitet kommer att straffa ANC vid valurnorna. I landets storstäder har partiet redan förlorat, men landsbygden lär bära ANC ett tag till. Inte minst på grund av bristen på alternativ.
För den splittrade oppositionen är inte ANC:s största fiende, det är partiet självt.