Annelis minnen fråntsunamin är fortfarande väldigt detaljerade. Människornas skrikande. Den höga vågen som stegrade sig bakom de som försökt fly. Hur hon sveptes medi vad som kändes som att befinna sig i en tvättmaskin. Hur hon hängde i en palmi flera timmar medan vattnet forsade förbi.

– Jag har mardrömmaribland och återupplever den där dagen. De första åren efter tsunamin vaknade jag rädd och ledsen med panik och obehagskänslor. Nuför tiden vet jag att det är en dröm, jag blir lugn och vet att jag överlever.Det är en tydlig skillnad för mig i alla fall.

När havet drog sig undanförsökte Anneli ta sig i säkerhet högre upp. Hon hade tidigare bott på Hawaii,så när vattnet kom visste hon att det var en tsunami. Hon visste också att detkan komma flera vågor.

– Efter första vågensprang jag runt och skrek på folk att de måste springa upp på berget, men detvar lönlöst, ingen lyssnade.

Räddade mannens liv

På sin väg genom det totalförstördasamhället möter Anneli plötsligt en man som är på väg tillbaka till strandenför att leta efter sin partner. Anneli vet att det är ett livsfarligträddningsuppdrag.

– Jag nyper honom iarmen och lyckas övertala honom att göra som jag säger. Vi springer motdjungeln och då dundrar nästa våg in.

Mannen, vars liv Anneliräddade genom sin övertalningsförmåga, visade sig arbeta för Oprah Winfrey.Bara två månader senare bjöds Anneli in till Oprahs show för att berätta sinhistoria.

– Det var overkligt,otroligt surrealistiskt, säger hon.

Gamla ärr revs upp

Anneli mådde väldigtdåligt efter tsunamin. I dag mår hon bra, även om hon fortfarande har sinamörka stunder. När hennes pappa dog i cancer för ett par år revs gamla ärr uppoch bortgången blev djupare och tyngre än Anneli hade kunnat föreställa sig.

– Jag bär med migtsunamin varje dag, särskilt när jag är ledsen eller när barnen blir sjuka. Dålever tsunamin i mig.

I dag har Anneli två småbarn, och hon tror att tsunamin gör henne mer medveten om alla faror de kanmöta.

– Jag har lärt mig attlivet är skört och att allt jag älskar och uppskattar kan ryckas ifrån mig närsom helst. Jag har förlorat tryggheten i livet. Samtidigt lärde jag mig ocksåatt hur nattsvart det än är, går det att hitta ljusstrimmor som blir kompassentillbaka till livet.

Sri Lanka glöms bort

Anneli har känt enfrustration över att människor fokuserar på Thailand, trots att många flermänniskor drabbades av tsunamin i Sri Lanka.

– Jag minns när jag stoddär nere, med ett spädbarn i famnen, och skulle evakueras. Jag tänkte ”Sverigeär bäst i världen, var i helvete är vi?” Sedan gick insatserna till Thailandför att det var fler svenskar där. Jag kände en frustration över det iefterhand.

Vad betyder tioårsdagenför dig?

– Det känns tungt såklart. Man tänker på alla somförlorat folk, och det man själv gått igenom. Men det känns också hoppfullt ochvisar på människans förmåga att ta sig igenom stora katastrofer.