I juni 2022 anhålls en anställd vid häktet i Borås, misstänkt för grovt tjänstefel. Hon erkänner omgående att hon har spridit sekretessbelagd information på uppdrag av utomstående.

Av en internutredning framkommer att hon förmedlat information från intagna på häktet:

”Det hela går till på så vis att ”X” ber att få gå på toaletten, han säger inget förrän han kommer tillbaka och ska gå in i cellen, då säger han ”toa” till NN som då fattar att det finns något där. NN finner en ihopviken lapp (4-5 cm) i papperskorgen på toaletten. Lappen innehåller namn och siffror och NN fotar den med sin mobiiltelefon.”

Tydlig säkerhetstrend

De senaste åren har tre fall av infiltration inom Kriminalvården lett till fällande domar. Men det finns betydligt fler ärenden som inte når domstolarna, där anställda själva valt att säga upp sig innan misstankarna kan bekräftas.

Att personer söker sig till Kriminalvården med syfte att agera som insiders har blivit ett vanligare problem, säger Josefin Skoglund, sektionschef på avdelningen för särskilda utredningar inom Kriminalvården.

– Jag tror att det speglar samhället i övrigt, många av de kriminella har andra förmågor och det är det som visar sig även i infiltrationsförsök i vår verksamhet.

Svårigheter att rekrytera ökar risken

I Kriminalvårdens senaste årsredovisning beskrivs ökade risker för otillåten påverkan och infiltration som den just nu enskilt viktigaste säkerhetstrenden.

Det kopplas bland annat till den snabba expansion myndigheten just nu genomgår samt svårigheter att rekrytera personal.

Att antalet intagna med kopplingar till den organiserade brottsligheten, i synnerhet sådana som tillhör ledarskikten, har ökat beskrivs som ytterligare en riskfaktor.

”Dessa intagna bedöms generellt ha en hög avsikt och förmåga att utöva otillåten påverkan”, skriver myndigheten.

Hör om tre fall av infiltration inom Kriminalvården i klippet ovan.