Människorättsorganisationen Egyptian Commission for Rights and Freedoms, ECRF, kontor ligger i centrala Kairo. Det är kalt och papperslöst. Inte för att de är särskilt moderna, utan för att det inte ska finnas något för polisen att finna, när den överraskar med razzia. 　

Organisationen har under de senaste åren uppmärksammat fenomenet med gripanden som sker utanför rättssystemet, där människor plötsligt försvinner, och långt senare dyker upp i fängelser. Både lokala och internationella människorättsorganisationer, som Amnesty, har fördömt Egypten för dessa försvinnanden.

– På bara ett år har vi registrerat över 900 sådana här fall, berätta Mohamed Lotfy medan han tar ett djupt bloss från sin cigarett.

Mohamed Lotfy är en av grundarna till ECRF. Han dricker starkt arabiskt kaffe och tittar in i sin mobil som plingar till då och då.

– De som grips spenderar en vecka, två veckor, upp till 8-9 månader utan att veta var de är. Utan att vi eller deras familjer vet var de är. De grips och sen försvinner de, suckar han.

ECRF har nu skapat en app som ska vara som en hjälp på vägen när faran är framme. Faran är polis och säkerhetsstyrkor i Egypten. Till synes en helt vanlig miniräknare, men den här appen skickar ut SOS-meddelande till nära och kära. Håller man länge in den siffra man valde när man konfigurerade appen, skickas tre sms ut och också ett mail ECRF. Dessutom en karta.

– Folk brukar ha några sekunder till kanske fem minuter från det att polisen knackar på deras dörr tills att de faktiskt grips. Om telefonen är tillräckligt nära till hands så kanske det går att öppna appen och sedan larma, säger Mohamed Lotfy.

”Ett effektivt sätt att sprida rädsla”

Kartan är central i hela idén, för med hjälp av den kan de åtminstone börja leta vid närliggande häkten, eller söka efter vittnen. Allt för att snabbare hitta dem som försvunnit.

Sedan 2013 års militärkupp mot Muslimska brödraskapet och den då sittande presidenten Muhammad Morsi, vittnar människorättsorganisationer och aktivister om en växande repression. Inte bara mot dem som tillhör numera förbjudna organisationer – som Muslimska brödraskapet – utan också andra, icke-islamistiska regimkritiker grips. Och torteras.

– De förhörs om deras ideologer, umgänge och vad de tycker om regimen. De torteras bara för att de ska bekänna falska brott. Det här är totalt emot den egyptiska konstitutionen, men det är ett effektivt sätt för att sprida rädsla i samhället, säger Mohamed Lotfy.

Han sitter och skakar på benen. Stressad. Rastlös. Han berättar om att de som grips är studenter, politiska aktivister, journalister och människorättskämpar.

– Dessa personer är samhällets pionjärer, det är de som kommer att föra samhället framåt till en bättre framtiden. Men tyvärr ser länder som Egypten de här människorna som ett hot mot regimen och samhället. Det är så de blir sedda av dem vid makten. Därför griper man dem och gör deras liv svårare, säger han med uppspärrad blick för att anmärka på det absurda.

Frysta tillgångar och att bli hindrad från att resa är bara några få exempel, utöver smutskastningskampanjer i media, gripanden och långdragna rättegångar. Mohamed Lotfy har själv blivit utsatt för detta.

– Som grundare till en människorättsorganisation går man inte säkert. Jag blev stoppad på flygplatsen förra året och tilläts inte resa och jag vågar inte testa igen. Jag vill inte riskera att det händer något, att jag blir gripen.

I början av december upphävde Egyptens författningsdomstol delar av den starkt kritiserade protestlagen, där myndigheter kunnat förbjuda demonstrationer. Lagen, också den ett resultat efter störtandet av Muslimska brödraskapet, har gjort det möjligt att fängsla aktivister upp till två år, vilket har gjorts med tusentals.

Samtidigt väntar ett annat lagförslag på presidentens godkännande. Ett som skulle avsevärt försvåra icke-statliga organisationer, som människorättsorganisationer, existens. I detta finns bland annat hårdare fängelestraff och höga böter för den som verkar utan tillåtelse från myndigheterna.

– Vi vet inte vad framtiden för oss människorättsorganisationer är, men jag är säker på att den egyptiska regimen inte blir glad av det vi säger. Men vi kommer att fortsätta så länge som det bara går, berätta Mohamed Lotfy engagerat och säkert och sätter sig samtidigt mer rakryggad i stolen.

Appen ska inte väcka intresse

Egyptiska myndigheter menar att fenomenet med dessa försvinnanden inte existerar, utan att det mer handlar om personer som på eget bevåg gett sig av. Antingen för kärlek eller för att sluta samman till terrorgrupper. 　

– Själva grejen att dessa personer försvinner under lång tid, och sedan från ingenstans dyker upp i fängelser, med falska anklagelser mot dem om något de begått dagen innan de återuppstått visar hur utstuderat det här är och att det inte rör sig om några frivilliga försvinnanden, säger Mohamed Lotfy.

Appens utseende är noga igenomtänkt. Valet av en miniräknare är för att den i första anblick inte ska väcka intresse när poliser genomsöker mobiler, vilket många aktivister vittnat om sker i diverse poliskontroller.

– Vi inbillar oss inte att appen är tillräcklig för att helt och hållet hindra gripandena, men den hjälper i alla fall en bit på vägen när vi vill hitta dem, säger Mohamed Lotfy avslutningsvis.