• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Efter andra världskrigets slut började det schweiziska företaget Crypto sälja krypteringsutrustning till omkring 120 länder. Arkivbilder. Foto: Keystone/TT/SVT

Internationell spionhärva avslöjad: Svenskkopplat företag lät CIA spionera på över hundra länder

Uppdaterad
Publicerad

Ett krypteringsföretag med svenska kopplingar ska under mer än 50 år ha förmedlat underrättelseinformation från minst 120 länder till CIA. Operationen har kallats en av kalla krigets bäst bevarade hemligheter.

Historien börjar med svensken Boris Hagelin.   

Den svenske uppfinnaren och entreprenören flydde under andra världskriget från Norge till USA och sålde enklare krypteringsmaskiner till den amerikanska militären. Hagelin drog vidare till Schweiz där han startade företaget Crypto AG. Företaget kom att samarbeta nära med den amerikanska underättelsetjänsten CIA och senare även den västtyska motsvarigheten BND.

Hemlig kommunikation från hela världen

Under tisdagen avslöjade Washington Post, det tyska public service-bolaget ZDF och det schweiziska public service-bolaget SRF att Crypto AG i decennier riggat sina krypteringsprodukter innan de såldes vidare till stater över hela världen. Därmed blev hemlig kommunikation tillgänglig för amerikansk och tysk underrättelsetjänst.

Mediehusen har fått tillgång till uppgifterna i en hemlig CIA-rapport och genom ett flertal intervjuer med tidigare anställda.

I takt med att Boris Hagelins företag, Crypto AG, växte köpte CIA och BND verksamheten. Samtidigt började personal som inte var insatt i manipuleringen av maskinerna att misstänka att saker inte stod rätt till. Krypteringarna var dåligt gjorda och ledningen verkade inte bry sig om att åtgärda felen.

Företaget avvecklades 2018

Tyska BND drog sig ur operationen i början av 1990-talet. Tyskarna var oroliga för att upplägget skulle avslöjas. Men amerikanerna fortsatte ända till 2018, då företagets tillgångar såldes till två andra företag.

Den ena delen köptes av ett schweiziskt företag som tillhandahåller krypteringstjänster till den schweiziska staten.

Den andra delen, Cryptos internationella verksamhet, såldes till den svenska entreprenören Andreas Linde. När Linde blir konfronterad med uppgifterna om företagets förflutna blir han mycket förvånad.

– Om det är sant det du säger, så känner jag mig sviken […] och jag tror att det kommer att finnas många anställda som känner sig svikna, såväl som kunder, säger han till The Washington Post.

Det här fick CIA veta:

Med hjälp av information från riggade krypteringsmaskiner kunde CIA bland annat:

*Övervaka Irans mullor under gisslandramat 1979 då flera amerikanska ambassadtjänstemän satt som gisslan i Teheran.

*Förse Storbritannien med information om Argentinas militär under Falklandskriget.

*Följa sydamerikanska diktatorers blodiga våldsdåd mot oppositionella på nära håll.

*Snappa upp att libyska tjänstemän gratulerade sig själva efter att landet bombat ett disko i Berlin 1986, något som ledde till amerikanska bombningar i Libyen.

De köpte riggade krypteringsmaskiner

Latinamerika: Argentina, Brasilien, Chile, Colombia, Honduras, Mexiko, Nicaragua, Peru, Uruguay, Venezuela

Europa: Österrike, Tjeckoslovakien, Grekland, Ungern, Irland, Italien, Portugal, Rumänien, Spanien, Turkiet, Vatikanstaten, Jugoslavien

Afrika: Algeriet, Angola, Egypten, Gabon, Ghana, Guinea, Elfenbenskusten, Libyen, Mauritius, Marocko, Nigeria, Kongo – Brazzaville, Sydafrika, Sudan, Tanzania, Tunisien, Zaire, Zimbabwe

Mellanöstern: Iran, Irak, Jordanien, Kuwait, Libanon, Oman, Qatar, Saudiarabien, Syrien, Förenade Arabemiraten

(Övriga) Asien: Bangladesh, Burma, Indien, Indonesien, Japan, Malaysia, Pakistan, Filippinerna, Sydkorea, Thailand, Vietnam

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.