Bashar al-Assad flög motsvarande 2,7 miljarder kronor till Ryssland under 2018 och 2019, har Financial Times rapporterat.

Under den tiden tros Assad-familjen ha stått i stor skuld till Ryssland för dess militära stöd och även inköp av lyxfastigheter i Moskva, enligt tidningen.

Samtidigt har den syriska ekonomin lämnats i spillror sedan inbördeskriget 2011, konstaterar Mellanösternexperten Alexander Atarodi i ”Morgonstudion”. Då slutade olika delar av industrin och exporten att fungera.

– Man har ju haft någorlunda ekonomi och Syrien tillhörde kanske någon sorts medelinkomstland för 15 år sedan, ungefär.

Knarksmuggling för valutareserven

Det finns enorma utmaningar för den syriska ekonomin, med stor brist på mat, mediciner och jobb.

För regimen uppges knarksmuggling här ha varit en viktig inkomstkälla. SVT har i dagarna besökt en utpekad knarkfabrik i Damaskus-förorten Douma, där drogen captagon ska ha tillverkats.

– När allt annat försvinner i termer av handel så har regimen förlitat sig på smuggling av olika typer för att kunna upprätthålla någon forn av valutareserv, säger Alexander Atarodi.

”Enorma utmaningar” för ekonomin

Samtidigt finns sanktioner mot den av flera terrorstämplade styrande gruppen HTS, vilket kan försvåra den ekonomiska utvecklingen, beskriver Alexander Atarodi.

– Att på sikt ha en ekonomi som kan sysselsätta människor och lyfta människor ur fattigdom, det kommer att vara avgörande för Syriens framtid.

– Det är enorma utmaningar. Att skapa förutsättningar för politisk stabilitet och att företagen vågar komma och investera.

Assad och hans familj uppges nu befinna sig i Moskva. Under tisdagen kom ett första uttalande från ex-diktatorn. Han beskrev hur han aldrig ”sökt positioner för egen vinning”, utan alltid sett sig ”själv som en nationens väktare, lutad på det syriska folkets tro”.