Under de senaste veckorna har våldet mot den muslimska minoritetsgruppen rohingya eskalerat. Enligt de senaste uppgifterna från FN har så många som 370.000 människor tvingats fly Burma.
– Det är så nära ett folkmord man kan komma, säger Helena Thorfinn, som är på plats i den burmesiska staden Rangoon.
Burmas ledare, fredspristagaren Aung San Suu Kyi, har kritiserats för att hon inte har agerat mot våldet. Över 300.000 personer har skrivit på ett upprop om att ta tillbaka Suu Kyis fredspris.
– Hon vill inte rikta för mycket uppmärksamhet mot det som har skett och är därför inte intresserad av att komma till FN. Hon är inte heller intresserad av att bli kritiserad av väst, säger Helena Thorfinn.
LÄS MER: Suu Kyi ställer in resa till FN
Har helgonstatus i Burma
Men i Burma har kritiken mot Aung San Suu Kyi uteblivit.
– Hon har fortfarande helgonstatus här i Burma, det är inte speciellt många som är kritiska här. Det är helt olika tongångar internationellt och nationellt.
Helena Thorfinn tror att en anledning till att Aung San Suu Kyi inte gjort något mot det eskalerande våldet är att hon inte vill göra sig osams med landets militär.
– Hon borde bli kritiserad, absolut. Samtidigt måste man inse att hon sitter extremt svårt till med militären som har all makt i landet. Det här landet har en lång tradition av militärkupper och det kan vara så att hon faktiskt anar att det kommer bli en militärkupp igen om hon inte är extremt försiktig.
LÄS MER: Aung Sang Suu Kyi bryter tystanden – skyller på terrorister
Fakta: Rohingya – Burmas jagade minoritet
Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare.
Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyas ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser. Hundratusentals muslimer är nu på flykt sedan deras byar bränts ned och människor dödats.
Rohingyas bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia. Men majoriteten, cirka en miljon människor, lever i västra Burma.
Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazeera med flera
Fakta: Aung San Suu Kyi
Hon föddes 1945 i Rangoon. Fadern Aung San, som också var politiker, dödades när Aung San Suu Kyi bara var två år gammal. Från 15-årsåldern bodde Aung San Suu Kyi utomlands i bland annat Indien och Storbritannien.
1988 återvände hon till hemlandet och var med vid bildandet av partiet National League for Democracy – NLD.
1989 sattes hon i husarrest.
1990 vann hennes parti NLD parlamentsvalet stort. Men militärregimen vägrade att släppa ifrån sig makten och hon var kvar i husarrest till 1995.
1991 tilldelades hon Nobels fredspris.
2000 sattes hon åter i husarrest och blev kvar där, med undantag för några få korta avbrott, fram till 13 november 2010.
Fakta: Aung San Suu Kyis fredspris
Burmas ledare Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin kamp för demokrati och sin ickevåldskamp. I motiveringen kallades hon ett ”enastående exempel på makt bland de maktlösa”.
Mannen och sönerna fick representera Aung San Suu Ky i Oslo, eftersom hon själv satt i husarrest. Det var först 2012 som hon själv kunde bege sig till Oslo för att ta emot priset.
Aung San Suu Kyis dömdes till husarrest 1989 och friades 2012. Under de 21 åren satt hon instängd i 15 år.