66-åriga Aung San Suu Kyi har spenderat merparten av de senaste två decennierna i husarrest.
1991, ett år efter det att hennes parti National League for Democracy, NLD, vann en överväldigande seger i ett val som juntan senare ogiltigförklarade tilldelades hon Nobels fredspris.
I motiveringen kallades hon ett ”enastående exempel på makt bland de maktlösa”. Men det är först nu som hon kan komma till Oslo och hålla den traditionella Nobelföreläsningen. År av husarrest och förtryck kom emellan.
Sex dagar efter Burmas första fria val på två decennier, i november 2010, släpptes hon. Suu Kyi och hennes NLD gav sig in i det politiska livet och i våras svors hon in i Burmas parlament.
Dotter till general
Aung San Suu Kyi är dotter till general Aung San, som var med i förhandlingarna som ledde fram till Burmas självständighet 1948. År 1947, när Suu Kyi var två år gammal, mördades fadern av politiska motståndare.
Modern, Daw Khin Kyi, ledde kvinnoorganisationer på 50-talet och var Burmas ambassadör i Indien 1960-67, en av de första kvinnliga asiatiska diplomaterna.
Ett telefonsamtal förändrade allt
Det var egentligen först i samband med det blodiga upproret 1988 som Aung San Suu Kyi kom att engagera sig politiskt. Fram tills dess hade hon, i korthet, hunnit med en hel del: studier i New Delhi, studier i Oxford och arbete på FN-sekretariatet i New York mellan 1967 och 1971.
Hon arbetade också som rådgivare till utrikesdepartementet i det lilla kungariket Bhutan och studerade i Kyoto i Japan. Vid sidan om sin yrkesmässiga karriär bildade hon familj med den engelska akademikern Michael Aris. Tillsammans fick de två barn.
Den 31 mars 1988 fick Aung San Suu Kyi ett telefonsamtal som kom att ändra hennes liv dramatiskt. Hennes mor hade drabbats av stroke och låg inlagd på sjukhus i Rangoon. Dagen efter samtalet reste Aung San Suu Kyi hem till Burma.
Övertalades att träda fram
Hon befann sig därför i landet när general Ne Win avgick den 23 juli samma år, när demonstrationerna startade och när de brutalt avbröts av militären den 8 augusti. Militären öppnade eld mot folkmassan och omkring 3.000 människor dog i massakern.
I tumultet övertalades Suu Kyi, redan känd som general Aung Sans dotter, att kliva fram som oppositionens starka kraft. Burmas demokratirörelse hade fått en naturlig ledare, en person som till och med militären var tvungen att respektera, eftersom hennes far varit general. Hon blev ledare för National League for Democracy (NLD).
I fångenskap
Men Suu Kyi blev en för mäktig fiende till den sittande militärregimen. Den 20 juli sattes hon husarrest, en fångenskap som i stort sett har varat sedan dess.
Hon släpptes 1995, greps igen fem år senare och släpptes 2002. Men sedan hon greps 2003, tilläts hon inte komma ut ur sitt hem med några få undantag förrän 2010.
Suu Kyi fick alltså Nobels fredspris 1991 för sin ickevåldskamp. Hon fick även 2005 års Olof Palmepris ”för sin okuvliga kamp för ett demokratiskt Burma”.
Smeknamnet ”Järnfjärilen” anspelar både på hennes fredliga kamp och hennes civilkurage och karaktärstyrka.