Nu för tiden ses benådningar ofta som ett sätt att hjälpa gamla kollegor och familjemedlemmar. Men enligt Sveriges Radio Ekots utrikesredaktör Anders Ask var tanken med presidentens möjlighet att trumfa rättssystemet en annan när den skrevs in i konstitutionen på 1700-talet.
– Från början var benådningar i USA ett verktyg för att minska spänningar och splittring i landet, som exempel benådade Andrew Johnson alla soldater på den förlorande sydstatssidan efter det amerikanska inbördeskriget.
Skulle det kunna användas så i dag?
– Det tydligaste exemplet vore om Donald Trump döms för något och Joe Biden beslutar sig att benåda Trump. Alltså som ett sätt att försöka stilla den polarisering som finns nu i USA, säger Anders Ask.
En benådning skulle dock inte vara möjlig mot en eventuell riksrättsdom.
”Trump benådar folk han har koppling till”
Hur presidenter väljer att använda sina benådningar skiljer sig mycket åt. Barack Obama valde att benåda nästan tvåtusen personer under sina åtta år vid makten. Donald Trumps siffra är betydligt lägre.
– Obama benådade väldigt många, men det var till stor del personer som satt fängslade för innehav av narkotika. Donald Trump har däremot benådat fler personer som han själv har koppling till. Till exempel personer som var inblandade i Rysslandsutredningen, säger USA-kännaren Andreas Utterström.
Hör hela förklaringen till poängen med benådningar och hur de används i spelaren.