”Det är vårt ansvar att se världen som den är, inte som vi vill att den ska vara. Det är möjligt att vi en dag blickar tillbaka och ser kvartsseklet efter Kalla kriget som en nukleär paus”.
Så sa den amerikanska forskaren Virpin Narang i ett tal den 1 augusti. Narang har de senaste åren arbetat med kärnvapenfrågor i det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon i sin roll som biträdande försvarsminister. Mycket tyder på att USA står inför ett skifte när det kommer till kärnvapenpolitiken.
I våras antog Joe Biden vad som beskrivs som en ny strategi för USA:s kärnvapenberedskap. Planerna är hemligstämplade och få vet exakt vad de innehåller, men enligt New York Times innebär den en förflyttning av fokus.
Tidigare sågs Ryssland som den stora motpolen – nu riktar man blicken allt mer åt Kina. Man uppges också ta höjd för att Ryssland, Kina och Nordkorea kan koordinera sina förmågor i ett angrepp mot USA.
Arsenalen kan fördubblas till 2030
Förklaringen till detta uppges vara den kraftiga upprustning som setts i Kina de senaste åren. Fredsforskningsinstitutet Sipri uppskattar att landet skaffat sig ytterligare 90 kärnstridsspetsar bara under det senaste året.
Fortsätter man i den takten kommer Kinas kärnvapenarsenal att ha fördubblats redan 2030, förklarar Sipris chef Dan Smith.
– Då kommer de närmare det antal som USA och Ryssland har. De kommer fortfarande att ha betydligt färre än dem, men förhållandena kommer ändå att förändras, säger han.
I spåren av utvecklingen ställer sig många frågande till om USA också kommer att utöka sin arsenal. Enligt Smith finns tecken på att man överväger alternativet, även om det skulle utgöra ett paradigmskifte i amerikansk politik.
– Det skulle innebära att man vänder om helt från den linje man hållit hårt i i 35 år.
